Semester är rätten till betald vila för dig som anställd och regleras i semesterlagen samt i kollektivavtal. Här hittar du allt du behöver veta om semesterdagar, förskottssemester, semestertillägg och semesterersättning.
Enligt semesterlagen har du rätt till betald eller obetald semester i minst fem veckor (25 dagar) per år. Syftet med semesterlagen är att ge alla anställda rätt till betald vila. Ett anställningsavtal med sämre villkor är därför ogiltigt. Betald semester får du bara i förhållande till den tid du har arbetat hos din arbetsgivare.
Enligt semesterlagen har du också som huvudregel rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. I övrigt bestämmer arbetsgivaren om semestern. Ditt kollektivavtal kan innehålla ytterligare överenskommelser.
Lagens semesterår löper från den 1 april till den 31 mars påföljande år. Inom vissa kollektivavtalsområden förekommer att semesteråret är lika med kalenderåret. Under det semesterår du börjar en anställning har du bara rätt till fem semesterdagar om anställningen börjar efter 31 augusti. Är anställningen tre månader eller kortare får det avtalas att semesterledighet inte ska läggas ut.
Man skiljer mellan rätten till ledighet och betald ledighet. Lagen utgår från att man tjänar in semesterdagar under första året som kallas intjänandeår och tar ut dem först året därpå som blir semesteråret.
Du kan avtala med arbetsgivaren om förskottssemester. Det innebär att du som nyanställd får betald semester redan första året. Då görs inget avdrag för de obetalda semesterdagar som du tar ut, utan du behåller din månadslön under dessa dagar.
Skulle du avsluta anställningen inom fem år från utbetalningen av förskottssemesterlönen kan förskottssemestern räknas av från din innestående semesterersättning. Det gäller dock inte om anställningen upphör på grund av sjukdom eller arbetsbrist. Förskottssemester kan också vara reglerad i kollektivavtalet.
Semestern får enligt huvudregeln inte mot din vilja läggas under uppsägningstiden. Om semestern redan är bestämd och du blir uppsagd på grund av arbetsbrist kan du avstå från den planerade ledigheten. Vid annan typ av uppsägning påverkas däremot inte redan utlagd semester. Om semestern inte är beviljad när du säger upp dig, kan du normalt inte få ut semester under uppsägningstiden om inte arbetsgivaren går med på det. Vid längre uppsägningstid än sex månader omfattas endast de första sex månaderna av uppsägningstiden av skyddet mot semesterförläggning.
Om du under ett semesterår har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar kan du enligt lag spara de överskjutande dagarna, dock högst 5 st. Dessa ska tas ut inom fem år. Kollektivavtalet kan ha andra överenskommelser, exempelvis en möjlighet att spara fler dagar för dig som har fler än fem veckors semester.
Om du slutar din anställning och har intjänade betalda semesterdagar kvar får du semesterersättning.
För dig som omfattas av kollektivavtal är semesterersättningen vanligtvis totalt 5,4 procent av din aktuella månadslön för varje outtagen betald semesterdag. För rörlig lön är semesterersättningen oftast 0,5 procent av den rörliga lön som har utbetalats.
Saknas kollektivavtal regleras också semesterersättningen av semesterlagen och erstättningen är densamma som för semesterlön.
Semesterersättning ska i regel utbetalas snarast, senast en månad efter det att anställningen upphört.
För den som sagt upp sin anställning och fått semester och semesterlön i förskott, minskas semesterersättningen med motsvarande belopp. Det gäller dock inte om förskottet betalats ut mer än fem år tidigare. Om arbetsgivaren sagt upp anställningen på grund av arbetsbrist ska avräkning inte ske utom i konkurssituationer. Upphör anställningen på grund av sjukdom sker inte heller någon avräkning.
Semesterlagen är en social skyddslagstiftning som tillkommit för att garantera arbetstagarna tid för vila och återhämtning. Det ligger också i arbetsgivarens intresse, bland annat för att undvika olyckor och felbedömningar som kan bli följden av ”uttröttade” medarbetare.
En av grundtankarna i semesterlagen är att semestern ska tas ut med fyra sammanhängande veckor under tiden juni-augusti, så kallad huvudsemester.
När du har semester, oavsett när på året den inträffar, har du rätt att vara helt ledig från ditt ordinarie arbete. Tyvärr förekommer det att arbetsgivare vill att arbetstagare ska vara nåbara under sin semester antingen genom att ha sin arbetsmobil påslagen eller genom att ta med arbetsdatorn och hålla koll på mejlen även över påsk-, jul- och sommarsemester.
Du är inte skyldig att vara nåbar på din semester eller att finnas ”standby”. Det kan bedömas som någon form av beredskap och då kan du inte samtidigt ha semester. Se till att du inte går med på att ”halvjobba” på semestern – det ger ingen riktig avkoppling och är inte heller något som arbetsgivaren har rätt att fordra av dig.
Lyssna gärna på Ingenjörspoddens avsnitt om semester för att höra hur Jenny Rosenbaum och Rickard Levin resonerar kring tillgänglighet under semestern.
Tanken med semesterlagen är inte att man ska behöva kolla mejl eller svara i telefon. Utgångspunkten är att semestern ska ge vila och rekreation.
Under semestern, oavsett när på året den infaller, har du rätt att vara helt ledig. Semesterlagen är en skyddslag vars syfte är att garantera dig en period för vila och återhämtning.
Arbetsgivaren kan dock när verksamheten kräver det dra in redan utlagd semester. Du kan alltså inte säga nej om din arbetsgivare beordrar dig att avbryta din semester för att komma in och arbeta. Skulle du drabbas av ekonomisk skada på grund av arbetsgivarens åtgärd har du alltid rätt att kräva att arbetsgivaren ersätter dig för denna. Om arbetsgivarens åtgärd är obefogad kan du dessutom ha rätt till skadestånd oavsett om du drabbats av någon ekonomisk skada.
Om det skulle uppstå en sådan situation bör du ta kontakt med Akademikerföreningen på arbetsplatsen eller Sveriges Ingenjörers rådgivning för att få hjälp med att utreda om din arbetsgivare haft tillräckliga skäl för att återkalla din semester.
Om du blir sjuk under din semester ska sjukdagarna inte räknas som semesterdagar. Med sjuk menas att du inte skulle ha kunnat arbeta under hela den dagen eller de dagarna om du inte hade haft semester.
Du måste snarast anmäla till din arbetsgivare att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. De semesterdagar du har kvar på grund av att du varit sjuk ska läggas ut vid senare tillfälle, om du inte går med på annat.
Det är viktigt att du anmäler sjukdom snarast till arbetsgivaren så att du får sjuklön för de dagar du har varit sjuk. Tänk på att du måste ha sjukintyg om du är sjuk mer än 7 dagar.
Tänk även på att du inte kan kräva att få förlänga din semester med ersättningssemestern i omedelbar anslutning till den tidigare semesterledigheten.
Arbetsgivaren får inte lägga ut semester under uppsägningstiden utan ditt medgivande. Om semestern redan har lagts ut vid uppsägningstillfället har du rätt att få semestern upphävd om uppsägningen grundats på arbetsbrist. Om du däremot själv sagt upp dig eller om du blivit uppsagd av personliga skäl kan du dock inte kräva att den redan utlagda semestern upphävs.
Skyddet mot semesterförläggning under uppsägningstid gäller bara under sex månader. Har du längre uppsägningstid kan arbetsgivaren alltså lägga ut semester under den del av uppsägningstiden som överstiger sex månader.
Enligt semesterlagen har alla medarbetare som anställts före 1 september rätt till minst 25 dagars semester per semesterår (1 april–31 mars). Genom kollektivavtal eller enskilt avtal kan man ha avtalat om fler semesterdagar. Medarbetare som anställts efter 31 augusti har rätt till fem dagars semester. I vissa kollektivavtal och hos vissa arbetsgivare har man istället valt att ha kalenderår det vill säga 1 januari–31 december som semesterår.
Man skiljer dock mellan rätt till ledighet och rätt till betald ledighet. Lagen utgår från att man tjänar in semesterdagar första året och tar ut dem först året därpå. Enligt lagens och de flesta kollektivavtals regler har man alltså bara rätt till obetald semester första året. En hel del arbetsgivare erbjuder dock nyanställda förskottssemester. Det innebär att nyanställda får betald semester redan första året. Arbetsgivaren bestämmer då hur många förskottssemesterdagar som erbjuds. Säger medarbetaren själv upp sig inom fem år från utbetalningen av förskottssemesterlönen blir denne återbetalningsskyldig för dessa dagar. Säger arbetsgivaren upp medarbetaren på grund av arbetsbrist efterskänks dagarna däremot.
De allra flesta arbetsgivare brukar försöka tillgodose medarbetares semesterönskemål så långt det går. Är det inte möjligt så bestämmer arbetsgivaren förläggningen. Den enda begränsningen är att man som anställd enligt huvudregeln har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under perioden juni-augusti. Man kan alltså önska men inte kräva att få vara ledig i februari.