Vattenkraften står i dag för 40 procent av Sveriges elproduktion, och är därmed det energislag som ger mest el. Men inga stora satsningar har gjorts på flera årtionden. Och vattenkraftens sammanlagda effekt har därför varit oförändrad i över 30 år, medan vindkraften och solkraften har byggts ut kraftigt.
I en ny rapport Sveriges Ingenjörer har beställt beskriver teknik- och managementkonsultbolaget AFRY hur Sverige kan renovera och effektivisera den vattenkraft som redan finns i dag för att snabbare täcka behovet av ny el.
– På liknande sätt som regeringen gjorde med kärnkraften kräver vi nu därför en snabbutredning om en satsning på vattenkraften. Om inte de nödvändiga investeringarna kommer på plats i närtid så äventyras klimatomställning och svensk konkurrenskraft, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.
AFRY visar hur flaskhalsar kan byggas bort, och turbiner och aggregat uppgraderas. Redan om cirka tre–fem år kan flera av åtgärderna vara på plats. Ytterligare några år senare, till 2035, finns potential till effektökning med 1 300 MW. Detta motsvarar ungefär en färdigbyggd kärnkraftsreaktor, eller 80 procent av Stockholms effektbehov.
– Vi behöver ny, fossilfri el och vi behöver den snabbt. Att ha tillgång till fossilfri el till rimligt pris är centralt både för svenska hushåll och företag, och är helt avgörande för svensk konkurrenskraft. Att elektrifiera fler delar av industrin är en av nycklarna för att lyckas med klimatomställningen i Sverige, säger Ulrika Lindstrand.
AFRY anger kostnadsuppskattningar i intervall. Mittpunkten i intervallet visar att kostnaden fram till 2035 är cirka 35 miljarder kronor. Detta kan jämföras med regeringens uppskattning om 100 miljarder kronor per ny kärnkraftsreaktor. Satsningen på vattenkraft skulle kunna ge samma effektökning som en ny kärnkraftreaktor, men till cirka en tredjedel av kostnaden.
– Vattenkraften har också en reglerande funktion i energisystemet. Den gör att det finns balans i systemet och gör det pålitligt. När sol- och vindkraft byggs ut, behövs mer balanserande kraft i systemet och där passar vattenkraften perfekt. Om Sverige skulle gå på rapportens förslag, skulle vi 2035 ha ett betydligt mer robust elsystem än i dag, säger Ulrika Lindstrand.