Under andra kvartalet 2024 arbetade omkring 1,8 miljoner svenskar hemifrån. Ingenjörer är en av de yrkesgrupper som arbetar mest på distans. Över 70 procent av ingenjörerna arbetar regelbundet på distans och en stor majoritet sätter stort värde på denna möjlighet.
– En snabb och ogenomtänkt begränsning av distansarbetet kan få stora negativa konsekvenser. Ingen vinner på att backa in i framtiden. Sveriges Ingenjörer menar att det finns all anledning att utvärdera vilken typ av arbete som sköts bäst på kontoret och vad som sköts bäst på distans. Svaren kommer inte att vara likadana för alla företag, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom på Sveriges Ingenjörer.
I oktober gjorde Sveriges Ingenjörer en enkätundersökning med 2 000 medlemmar och en enkätundersökning med 476 fackklubbar, akademikerföreningar, på arbetsplatser i hela Sverige. De visar en tydlig trend mot att allt fler företag vill öka kontorsnärvaron. Nära en fjärdedel av de tillfrågade lokala fackklubbarna uppger att det införts krav på ökad kontorsnärvaro under det senaste året. Även i medlemspanelen uppger 27 procent att arbetsgivarna ökat kraven på kontorsnärvaro under det senaste året.
– De företag som begränsar möjligheterna till distansarbete kommer få svårare att behålla sin nyckelpersonal. Det finns också en risk för att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ökad kontorsnärvaro kommer också ha negativa konsekvenser för klimatet genom den ökade bilpendlingen, säger Johan Kreicbergs.
I Sveriges Ingenjörers undersökning uppger nästan 30 procent av fackklubbar att det inte finns kapacitet på deras arbetsplats för att ta emot all personal samtidigt. På motsvarande fråga till arbetande ingenjörer anser en tredjedel av ingenjörerna att deras arbetsplats inte har kapacitet att ta emot hela personalstyrkan samtidigt. Det motsvarar ungefär 130 000 ingenjörer på svensk arbetsmarknad, som upplever att deras kontor är för trånga.
– Det finns ingen tvekan om att distansarbete går att kombinera med en extrem innovationsförmåga. Vad som passar bäst att utföra på kontoret respektive på distans kan variera mellan företag, arbetsuppgifter och individer. Det är viktigt att vi gemensamt mellan individ, fack och arbetsgivare försöker mejsla ut lösningar som passar bäst på respektive företag, säger Johan Kreicbergs.
Företagens lönsamhet. Studier som nyligen presenterats vid Stanfords universitet visar att begränsningar i distansarbete inte har lett till högre vinster eller förbättrade aktiekurser, att begränsningar varit vanligast i företag med svag lönsamhetsutveckling och att det är vanligare att distansarbetsmöjligheterna dras in i företag som leds av äldre manliga VD:ar.
Arbetsmiljö. I Sveriges Ingenjörers undersökning uppger nästan 30 procent av fackklubbarna att det inte finns kapacitet på deras arbetsplats för att ta emot all personal samtidigt. Vår medlemsundersökning visar dessutom att nästan var fjärde ingenjör redan i dag anser att arbetsmiljön är bättre på distansarbetsplatsen än på kontoret.
Personalomsättning. Studier baserade på amerikanska data visar att företag som begränsat möjligheterna att distansarbeta har fått svårare att behålla erfaren personal. En enkätundersökning som genomfördes 2022 visade att av Sveriges Ingenjörers medlemmar skulle 45 procent söka nytt jobb om deras arbetsgivare tog bort möjligheten till distansarbete.
Bilpendling. I rapporten uppskattar Sveriges Ingenjörer att de ökade utsläppen från enbart biltrafiken som skulle uppstå vid en full återgång till kontoren uppgår till ungefär 1 miljon ton koldioxid. Det är lika mycket som hela Stockholms stads egna utsläpp under 2022 eller 33 000 ton nötkött.
Geografisk rörlighet. Möjligheten till distansarbete har på kort tid utökat arbetsmarknadsregionerna och underlättat den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden. Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar har det genomsnittliga avståndet ökat med mer än en mil sedan början på pandemin.