– Dagens situation är ohållbar. För att möta samhällets behov av ingenjörskompetens inom områden som klimatomställning och digitalisering måste fler ingenjörsstudenter fullfölja sina utbildningar, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Ingenjörerna tillhör de yrkesgrupper som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden. Trots det har politikerna löpande minskat anslagen till de tekniska utbildningarna och de utgör nu cirka 60 procent av nivån som var i mitten av 1990-talet. Samtidigt har anslagen för andra utbildningsinriktningar höjts. De minskade utbildningsanslagen minskar både lärarledd tid och mängden laborationer. Den lärarledda tiden på de tekniska utbildningarna i Sverige är bara hälften av vad den är i länder som Schweiz och Frankrike, samtidigt som över 70 procent av ingenjörsstudenterna anser att ökad lärarledd tid skulle hjälpa dem att klara sina kurser bättre.
– Det är nödvändigt att agera snabbt och kraftfullt för att undvika att Sverige förlorar sin position som ett ledande ingenjörsland. Vi kan inte erbjuda budgetutbildningar om vi ska möta behovet av ingenjörer i den gröna och digitala omställningen. Det är hög tid för politikerna att anta ett långsiktigt perspektiv, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.
Nyligen rapporterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att ingenjörsutbildningarna tillhör de med lägst genomströmning av alla utbildningsinriktningar, med bara varannan som tar examen. I detta läge menar Sveriges Ingenjörer att det behövs mer pengar per utbildningsplats framför ett utökat antal platser på ingenjörsutbildningarna. Särskilt i ljuset av det bitvis låga söktrycket och den låga andelen examinerade studenter.
Om rapporten