Sverige är en öppen ekonomi och har en hög andel företag inom olika branscher som säljer sina produkter och tjänster på en global marknad. För att de svenska företagen och den svenska ekonomin ska kunna fortsätta att växa är det viktigt med öppenhet och tillgång till utländskt kapital och direktinvesteringar.
Samtidigt innebär det globala säkerhetsläget att en ökad vaksamhet behövs mot vissa typer av utomeuropeiska investeringar i Sverige. Detta gäller särskilt företag som verkar inom områden som kritisk infrastruktur och spetsteknologi.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), uppmuntrade 2014 samarbete mellan Chinese Aeronautical Enterprises, som är en del av den kinesiska försvarsindustrin, och Kungliga Tekniska Högskolan. Samarbetet avbröts efter en kritisk granskning av media. En bakomliggande orsak som media synliggjorde var att samarbetet från kinesiskt håll var kopplat till möjligheten att ta del av militär högteknologi, vilket strider mot EU:s vapenembargo mot Kina. Detta är ett exempel varför det är betydelsefullt att syna bakomliggande orsaker till samarbete med och utländska investeringar i svensk spetsteknologi och forskning. Kommer teknologin i fel händer kan det leda till skadliga konsekvenser.
Försäljningen och återköpet av ubåtshamnen i Fårösund på Gotland är ytterligare ett exempel på behovet av vaksamhet för svenska skyddsvärda intressen. Efter att staten sålt ubåtshamnen och varvet kring den 2004, blev den såld genom budgivning 2016. 2017 köptes dock ubåtshamnen och varvet tillbaka av staten genom Fortifikationsverket. En ubåtshamn på svensk mark är något som det svenska försvaret behöver värna om och ett exempel på kritisk infrastruktur.
Den kinesiska regeringen har lanserat en strategi: ”Made in China 2025”. Syftet med strategin är att nå en framskjuten position inom högteknologisk tillverkning globalt. För att nå positionen bidrar den kinesiska regeringen med ett starkt statligt stöd. Detta är en av orsakerna till den av EU införda förordningen om granskning av utomeuropeiska direktinvesteringar. En fråga som kan ställas är vilka företag och vilken teknologi som bör skyddas och inriktas mot att söka svenskt kapital för sin expansion istället?
EU har nu antagit en ny förordning med screening av utomeuropeiska investeringar som tillämpas från oktober 2019, där syftet är just att skydda EU:s medlemsstater från skadliga utländska investeringar. Regeringen har genom Justitiedepartementet tagit beslut om ett kommittédirektiv Dir 2019:50 och tillsatt en utredare. Utredaren ska ta fram ett förslag på vilken myndighet som ska ha ansvaret för att granska utländska direktinvesteringar och hur detta ska gå till.
Det kan vara lockande för ingenjörsföretag som vill växa och behöver nytt kapital att söka globalt. Samtidigt finns det ökade risker i den oroliga globala omvärlden. Därför uppmanas entreprenörer och medlemmar som söker extern finansiering att göra en egen extra koll på vem som är investerare och varför.