Har man ungdomar i rätt ålder får man en hel del oväntad post. Häromdagen trillade det ned en rekryteringsbroschyr från the School of Engineering på Jönköping University (formerly known as Högskolan i Jönköping). Där berättas på sedvanligt sätt allmänt om den Tekniska högskolans utbildningar och förtjänster. Sist finns en förteckning över de 14 program och 2 basutbildningar som erbjuds.
Så långt inga konstigheter.
Ett enda program beskrivs i detalj, under rubriken Civilingenjör. Samma utbildning toppar listan över program, med texten Civilingenjör: Industriell produktframtagning. Intill programbeskrivningen finns porträtt och positiva uttalanden dels från en nuvarande, dels från en tidigare student (nu utvecklingschef). Likaså finns en fin bild på ett soldrivet fordon som konstruerats av studenter för tävling i internationella sammanhang.
Egentligen är det inga problem med det heller, förrän jag stannar upp och tänker till lite. Det förhåller sig nämligen på detta sätt:
Det framgår inte vilken utbildning de två studenter går eller har gått som omnämns i broschyren. Detsamma gäller konstruktörerna av det soldrivna fordonet. Vi kan däremot vara säkra på att de inte har läst till civilingenjör, i vart fall inte i Jönköping.
Rätten att examinera civilingenjörer är nämligen helt ny och utbildningen startar för första gången hösten 2019, planerad för 30 studenter. [Fel av mig: Den startade hösten 2018, och har i dag 29 studenter. OD/2019-03-15].
Jönköping har länge varit landets tredje största utbildare av högskoleingenjörer, efter KTH och Chalmers. Hösten 2017 klev 447 nybörjare in genom portarna, till och med något fler än på Chalmers.
Den enda utbildning som listas med sin examensbenämning är det nya civilingenjörsprogrammet. Inte de båda som leder till en högskoleexamen, inte de 3 som ger en kandidat och således inte heller de 8 till högskoleingenjörsexamen.
Sannolikheten är alltså rätt stor att de studenter som figurerar i broschyren är just högskoleingenjörer.
Det är inte lite ironiskt att den färska civilingenjörsutbildningen säljs in med hjälp av examensanonymiserade högskoleingenjörer. Genuint sorgligt – också för dem – är att Jönköping inte tycks vilja stå för att de har gått en annan utbildning än till civilingenjör.
Varför i hela världen ska det vara så svårt att vara stolt över sin högskoleingenjörer?
Inte undra på att civilingenjörer är det första politiker, företagsledare och media – till och med många högskoleföreträdare! – tänker på när de ska tala Framtid och Kompetensförsörjning. Inte undra på, att långt mer än dubbelt så många ungdomar söker till civilingenjör än till högskoleingenjör.
Jag kan förstå att de är glada i Jönköping över att de har fått examensrätt för civilingenjörer. Självfallet vill jag också önska högskolan och de kommande studenterna lycka till. Men att ha examinerat så många kvalificerade högskoleingenjörer, under så lång tid, och ändå så lättvindigt låta en utbildning som inte ens startat framstå som den enda riktigt viktiga de har att erbjuda, det gör mig riktigt, riktigt besviken.
Så skäms, Jönköping University, School of Engineering.