Nästa steg i minskning av utsläpp från stålindustrin
Järn- och stålindustrin står för drygt 12 procent av utsläppen av koldioxid i Sverige. Flera stora projekt som Hybrit och H2 Green Steel ska använda vätgas i stålprocessen i stället för kol. Det leder till kraftigt minskade utsläpp. Alyssa Göransson som just presenterat sin mastersexamen vid LTU har undersökt hur man kan krympa utsläppen ytterligare genom att avskilja den koldioxid som ändå finns kvar.
– Jag läste en kurs i ämnet och tyckte att det lät häftigt att kunna fånga in koldioxiden, säger Alyssa Göransson som har läst hållbar energiteknik vid LTU.
Strax därefter såg hon utlysningen av Sveriges Ingenjörers miljöstipendium, som genom Miljöfonden och en överenskommelse med LTU, delar ut miljöstipendier under året till tio exjobb med fokus på hållbarhetsfrågor. Alyssa Göranssons och nio andra examensarbeten har fått 50 000 kronor vardera.
Alyssa Göransson valde att undersöka förutsättningarna för att integrera den nya vätgasbaserade stålframställningen med så kallad calcium looping – den regenerativa kalciumcykeln på svenska.
Ytterligare minskning av utsläpp
Hennes exjobb visar att denna metod kan rena bort ytterligare cirka 90 procent av koldioxiden från stålframställning. Fördelarna följs av ökad energiförbrukning och ökad kostnad för stålet. Som lägst blev det 240 kronor mer per ton stål. Om en investering i det scenariot ska betala sig på 25 år behöver koldioxidskatten öka från cirka 1 300 kronor per ton i dag till 2 200 kronor.
– Den här lösningen ligger en bit fram i tiden. Men de stora företagen kan nog behöva titta på den här lösningen. Den har potential, säger Alyssa Göransson.
Tekniken med calcium looping kan tillämpas på andra områden också, och EU-projektet Calby2030 finansierar studier i flera andra länder i Europa.
I Luleå byggs just nu en pilotanläggning, där tekniken ska testas. Kommersiell blir den säkert inte förrän framåt 2030, gissar Alyssa Göransson.
Själv ska hon bo kvar i Luleå efter examen och fortsätta i den akademiska världen som doktorand. Hon jobbar just nu med ett förslag till upplägg. Säkert är att det kommer att handla om biokolsproduktion till stålindustrin.
– Det har inte varit min plan att doktorera, men nu känns det verkligen jättekul att ta sig an ett nytt område.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap
