Detta är ett demokratiproblem som samhället måste ta tag i omedelbart, skriver Ulrika Lindstrand, ordförande och Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer. Mer jämställda samhällen kännetecknas av större välstånd, bättre fungerande arbetsmarknader och mer välfärd. Men jämställdhet är också en fråga om demokrati. När både män och kvinnor påverkas av besluten bör båda könen representeras jämbördigt i beslutsfattandet.
Debattartikeln publicerades först i Dagens Industri den 20 juni 2024
Sverige har kommit längre än många länder, men har ändå långt kvar till jämställdhet. Stora insatser har gjorts för att nå en bättre könsbalans inom politiken. 46 procent av riksdagens ledamöter är nu kvinnor, och 43 procent av ledamöterna i landets kommunfullmäktige. Ansträngningar har också gjorts för att jämna ut könsbalansen inom näringslivet. Här har vi inte nått lika långt som inom politiken, men likväl nått en kvinnlig representation inom bolagsstyrelser på 35 procent.
Nu ser vi hur AI får allt större makt över människor liv. Rådgivning, myndighetsutövning och diagnosticering inom sjukvården är några exempel på vad vi har börjat överlåta till AI. Trots att kvinnor påverkas lika mycket av AI som män så är de kraftigt underrepresenterade inom de AI-tyngsta utbildningarna på lärosätena och tjänsterna ute i företagen, visar vår nya undersökning.
AI programmeras inte av sig självt. Det görs av människor med egna värderingar och åsikter. Här finns stora skillnader utifrån kön, bakgrund, ålder med mera på gruppnivå. Detta påverkar utformandet av algoritmer och träningsdata som matas in. En AI programmerad främst av män skiljer sig mot AI programmerad av både män och kvinnor.
I vår undersökning har vi bett lärosätena identifiera de utbildningar som främst förbereder studenterna för att utveckla AI, och undersökt könsbalansen på dessa. Vi har också frågat arbetsgivare (företag och myndigheter) om könsbalansen på deras tjänster som utvecklar AI.
Ingenjörsutbildningarna det handlar om är framför allt data-, informations- och mjukvaruteknik samt teknisk fysik. Bland examinerade på samtliga civilingenjörsprogram är 35 procent kvinnor, och på högskoleingenjörsprogrammen 29 procent. På de AI-tunga civilingenjörsprogrammen är andelen kvinnor i genomsnitt 18 procent. Alltså färre än en av fem. Bland de AI-tunga högskoleingenjörsprogrammen är andelen kvinnor endast 14 procent.
När det kommer till tjänsterna där AI utvecklas, varierar andelen kvinnor mellan arbetsplatserna. På ett medelstort företag är endast 1 av 30 kvinna av de som jobbar med AI. Enstaka företag har efter stora ansträngningar lyckats nå 30 procent kvinnor bland de som arbetar med AI. Många företag ligger däremellan. Totalt sett står det klart att andelen kvinnor som jobbar med AI är klart lägre än andelen kvinnor inom ingenjörskåren totalt.
Nu måste vi sträva efter att jämna ut denna obalans. Fler kvinnor behöver vara med och utveckla AI och dess implementering i samhället. Det är viktigt för att säkra kompetensförsörjningen inom ett samhällsviktigt område. Då det ofta handlar om välbetalda jobb skulle det dessutom kunna jämna ut löne- och pensionsklyftan mellan män och kvinnor. Men ytterst är det en demokratifråga. AI och dess utvecklare får en allt större makt över både män och kvinnors liv. Då måste kvinnorna representeras bättre än i dag.