Förhandlingarna startar för IT- och telekomföretagen
Den 14 januari 2025 redovisar facken sina krav för TechSverige som är motpart på arbetsgivarsidan. Sveriges Ingenjörer har cirka 7 000 medlemmar som omfattas av kollektivavtalen. Avtalen på området går ut 31 mars och förhandlingarna inleds direkt.
Sveriges Ingenjörer har identifierat en rad förändringar av avtalen som kan ge förbättrade villkor för medlemmarna vad gäller arbetstidsförkortning, restid, föräldralön och distansarbete.
Sveriges Ingenjörer vill att en viss procentandel av löneutrymmet avsätts för att förkorta arbetstiden. Summan ska gå till en tidbank, vars värde ska kunna tas ut som tid, pengar eller pension.
Det tar alldeles för lång tid att få full föräldralön, vilket skapar inlåsningseffekter och begränsar rörligheten på arbetsmarknaden. Därför kräver facken rätt till föräldralön från första dagen på jobbet.
Arbetsmiljö och arbetstid i fokus
Vad gäller arbetstiden ser Sveriges Ingenjörer stora risker för att arbetstid och fritid håller på att flyta ihop: tid som tidigare var avsatt för fritid – som kvällar och helger – kan förvandlas till arbetstid.
Därför driver facken frågan om en god arbetsmiljö med rätt till vila och fritid, oavsett var arbetet sker, och att det allt vanligare distansarbetet ska bygga på frivillighet. På så vis går det att ta vara på fördelarna med mer fritid och flexibilitet för arbetstagaren, samtidigt som arbetsmiljöriskerna kan pareras.
Inom sektorn finns ett ramverk för hur lönerna ska sättas på varje företag, ett så kallat processlöneavtal utan centralt fastslagna löneökningar. Men om parterna lokalt inte kan enas om lönerna, så yrkar facken på att lönesumman på arbetsplatserna ska öka med 4,2 procent.
Bland de stora företag som omfattas av de två avtalen finns Telia, Tele2 och Telenor, Tietoevry, och CGI.
Kraven i förhandlingarna
Löner
Om parterna i de lokala löneförhandlingarna inte enas om annat ska den totala lönesumman för de medlemmar som omfattas av lönerevisionen öka med minst 4,2 procent den 1 april 2025. Löneavtalet förtydligas så att det framgår att lönekriterierna har en koppling till rollen och de individuella målen.
Kommentar: Målsättningen är långsiktigt hållbara löneökningar som ger medlemmarna mer pengar i plånboken över tid. Lönerna sätts lokalt på arbetsplatsen. Det som vägs in är ekonomiska förutsättningar och individens prestation. Alla med kollektivavtal har rätt till årliga lönesamtal, då den individuella löneökningen ska förhandlas.
Sveriges Ingenjörer vill också förtydliga de skrivningar i avtalet som handlar om osakliga löneskillnader på arbetsplatsen. Eventuella justeringar ska göras med medel utanför lönerevisionen, så att det inte påverkar resten av löneprocessen.
Arbetstid
Akademikerförbunden begär att nya skrivningar införs i kollektivavtalet kring arbetstid och restid för att ge möjlighet till återhämtning och för att lättare kunna förena arbetsliv och privatliv.
Arbetstidsförkortning
En viss procentandel av löneutrymmet ska avsättas för att förkorta arbetstiden. Summan ska gå till en tidbank, vars värde ska kunna tas ut som tid, pengar eller pension.
Kommentar: Där det inte finns tidbanker ska de skapas lokalt. Arbetstidsförkortning genom tidbanker finns redan på många företag, och kraven i avtalsrörelsen på dessa företag är att arbetsgivarna sätter av ytterligare tid till systemen.
Föräldralön
Akademikerförbunden begär att kvalifikationstiden för föräldralöneutfyllnad tas bort. Det betyder möjlighet att få full föräldralön från första dagen på jobbet.
Kommentar: Det ska vara lätt att förena arbetsliv med föräldraskap. Sveriges Ingenjörer vill därför öka föräldrars möjligheter att ta del av de förmåner som kollektivavtalet erbjuder. Då bromsas inte möjligheten att byta jobb när den anställde vill bilda familj.
Distansarbete
Facken vill att arbetsgivaren ska göra tydligt vad som gäller för helt eller partiellt distansarbete avseende försäkringar, arbetsmiljö och tillgänglighet.
Kommentar: Distansarbete har blivit en del av arbetslivet och uppskattas av många. Sveriges Ingenjörer tycker att det finns ett behov av att slå fast hur distansarbete ska organiseras på arbetsplatserna. Syftet med ett partsgemensamt arbete är att det ska bli tydligt både för arbetsgivare och arbetstagare vad som gäller vid distansarbete.
