Förhandlingarna går in i slutskedet

Hej Camilla! En månad kvar tills industriförhandlingarna ska vara klara den sista mars. Är det intensivt?

Ja, det är intensivt, men vi försöker fortfarande hålla oss till normala arbetstider. Mot slutet av mars när vi slutförhandlar, då kan det bli riktigt långa arbetsdagar.

Vad händer närmast i förhandlingarna?

Just nu försöker vi enas med våra motparter om de allmänna villkoren i avtalen. Vi har ett antal krav som vi försöker få igenom och vi får se om det finns några möjliga byten att göra.

Vilka är de viktigaste frågorna som ni förhandlar om?

När det gäller den kanske mest uppmärksammade frågan – märket – förhandlar vi tillsammans med alla fem fackförbund inom Facken inom industrin. Där har vi krävt 4,2 procents löneökningar.

För oss ingenjörer finns det också flera andra viktiga krav i förhandlingarna. Vi vill till exempel att arbetsgivarna sätter av ytterligare tid till de tidbanker som finns på företagen. Den tiden kan sedan ingenjörerna kan ta ut som arbetstidsförkortning.

Vi tycker också att det tar alldeles för lång tid att få full föräldralön på en ny arbetsplats. Det skapar onödiga hinder för folk att byta jobb. Därför kräver vi föräldralön från första dagen på nya jobbet.

Just när det gäller lön, vilken är Sveriges Ingenjörers ingång i frågan?

Löner och konkurrenskraft hänger ihop, men arbetsgivarna tycks tro att bra löner alltid skadar svensk konkurrenskraft. Tanken verkar vara att lägre löner alltid är positivt för svensk konkurrenskraft. För mig är det ett bakvänt resonemang i den situation vi befinner oss i. Under ett antal år har vi hört att arbetsgivarnas största hinder för tillväxt är att de har svårt att hitta rätt kompetens. I det perspektivet blir det fullkomligt ologiskt att hävda att låga löner är en konkurrensfördel. Särskilt med den låga arbetslöshet som finns bland ingenjörer.

När ska ni börja förhandla hur högt märket ska bli?

Lönefrågan finns ständigt med i förhandlingarna – då det ju är helhet – men det brukar hetta till under den sista veckan i mars. Då ska märket sättas.

Vad gör de så kallade opartiska ordförandena som också finns med i förhandlingarna?

Under den första tiden av förhandlingen är de beredda att trycka på och kan stöta på någon part om de märker att arbetet inte riktigt rör sig framåt. Från och med mars blir deras arbete mer intensivt och de kommer då att lägga fram förslag på avtalskonstruktioner och hur ett avtal skulle kunna se ut mellan parterna. Då blir det också mer fokus på löneökningarna.

Kan du kort förklara vad som händer när ”repet dras” i förhandlingarna?

”Repet” är något de opartiska ordförandena använder sig av för att se till att parterna blir klara med sina förhandlingar om förändringar i de allmänna villkoren och att det inte finns några outredda frågor då vi närmar oss tidpunkten för då avtalet går ut den 31 mars.

Man kan likna det vid repet som dras i Vasaloppet. De frågor som vi inte är klara med faller när repet dras och dessa kan vi inte fortsätta att förhandla.

De opartiska ordförandena, eller Opo-gruppen, brukar lämna förslag till parterna i förhandlingarna. Vad innehåller de och när kan vi vänta oss att de kommer?

Det brukar komma två förslag från de opartiska ordförandena. Det första kommer en bit in i mars och kan väl kallas för testballong för att få koll på hur parterna tänker. Det andra läggs precis i slutet av förhandlingarna och då är det skarpt. Säger arbetsgivarna eller facken nej, blir det inget avtal. Då riskerar det att bli stridsåtgärder, alltså strejk eller lockout, för att trycka på för att kunna enas om ett avtal.

Tror du att ni går i mål innan avtalet går ut den 31 mars?

Jag tror att vi kommer att behöva hela mars till förhandlingarna men förhoppningsvis kan vi enas före midnatt den 31 mars. Det är vårt mål. 

Jag är alltid optimist. Sista utvägen är ju att ta till stridsåtgärder om inte vi kan nå ett rimligt avtal för våra medlemmar. På något sätt kommer vi att träffa ett avtal.