Droppens färd genom marken avgör var våtmarken ska anläggas
Från att ha varit ett naturligt inslag i landskapet är våtmarker numera sådant som återställs och restaureras. Jordbrukets utdikning, övergödning, erosion och förändrad nederbörd har gjort att våtmarker återigen kommit i ropet som en hållbar lösning på inte minst problemen med klimatförändringarna.
Amir Rezvani har just avslutat sitt exjobb med fokuset riktat mot våtmarkernas roll när klimatet förändras. Examensjobbet har fått stöd av Sveriges Ingenjörers miljöfond genom en överenskommelse med KTH, där miljöstipendier under året delats ut till tio exjobb med fokus på hållbarhetsfrågor. Varje examensarbete har fått 50 000 kronor.
Amir Rezvanis exjobb handlar om hur våtmarker, åar och terräng samspelar vad gäller flöden av vatten. Han gör en avancerad analys av jordmåner, topografi och ytans användningsområde (byggnader, skog, jordbruk etc) för att bygga en ny modell av hur vattnet förflyttar sig. Man kan beskriva det som en modell över hur och hur fort en enskild droppe vatten rör sig över en lutande yta. Med detta går det att förutse vattnets beteende när det rör sig från till exempel en sluttning ner mot ett vattendrag och vidare nedströms.
– Det är viktigt att förstå de långsiktiga effekterna av våtmarkerna och mitt arbete har gått ut på att förstå hur omgivningen samspelar med våtmarkerna, säger Amir Rezvani där han står vid en våtmark på Norra Djurgården nationalstadspark bara en kort promenad bort från föreläsningssalarna på KTH.
Grön infrastruktur måste få kosta
Han tycker att det finns en stor förståelse för att den gråa infrastrukturen i betong har en kostnad. Att bygga dammar och översvämningsskydd till exempel är lätt att räkna på. Men han hoppas att hans exjobb ska hjälpa till att uppmärksamma den naturbaserade infrastrukturens möjligheter. Den bidrar med ekosystemtjänster som är avgörande och därför också måste få ha en kostnad.
– Jag är väldigt optimistisk om att detta går att genomföra, och skulle vara nöjd om detta kom till användning för andra också, konstaterar han.
Han har redan fått ett erkännande genom att få en doktorandtjänst vid KTH tack vare sitt arbete. Hans liv har förändrats mycket de senaste åren.
Amir Rezvani jobbade 12 år som utbildad arkitekt i Iran. Han levde ett mycket gott liv och hans eget företag kunde ge honom en priviligierad livsstil. Men insikten om att han ville bryta upp och göra något annat med livet växte och han började undersöka möjligheterna att läsa ett mastersprogram utomlands. KTH välkomnade honom och efter två år är han redo att stanna kvar i Sverige. Till sommaren börjar en intensivkurs i svenska.
Mer om Sveriges Ingenjörers Miljöfond
Sveriges Ingenjörers Miljöfond får sina medel genom att medlemmar självmant avstår en del av avkastningen från sitt sparande i Swedbank Humanfond direkt till Miljöfonden. Miljöfonden ska enligt stadgarna stödja insatser såsom miljöforskning, examensarbeten eller övriga insatser som syftar till att förbättra den fysiska miljön i Sverige och dess närområde. Vill du som studerar till ingenjör lösa miljöproblem kan du få stöd från Miljöfonden till ditt examensarbete under din studenttid. För att vara behörig ska du vara bosatt i Sverige och är du dessutom medlem i Sveriges Ingenjörer så har du förtur till stöd från fonden. Är du inte medlem så följ länken och ansök om medlemskap .
