Nedgången av doktorander sker i samtidigt som näringslivets behov av forskarutbildad arbetskraft är stort för att klara den gröna och digitala omställningen.
Utvecklingen måste vändas. Att doktorera inom teknikområdet innebär i dag för de flesta en privatekonomisk förlust.
Samhällspolitisk chef
De forskarutbildade är kraftigt överrepresenterade bland de ingenjörer som har en världsledande specialistkompetens. För svensk konkurrenskraft är utvecklingen med färre doktorander ytterst oroande. Universitetskanslersämbetet, UKÄ, konstaterar också att teknikområdet är det område där det lönar sig minst att doktorera.
– Utvecklingen måste vändas. Att doktorera inom teknikområdet innebär i dag för de flesta en privatekonomisk förlust. Sverige kan inte ha världsledande teknikföretag utan världsledande ingenjörskompetens, säger Johan Kreicbergs samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.
Ett ökande antal doktorander som kommit hit från utlandet för att doktorera har i viss mån kompenserat för de allt färre svenskarna, men många utlandsfödda lämnar Sverige ganska snart efter sin disputation.
Efter tre år är färre än hälften av de utländska doktoranderna inom teknik kvar i Sverige. Inom andra ämnesområden är andelen ännu lägre.
Dessutom blir allt fler tjänster säkerhetsklassade. Det gäller inte bara inom myndigheter och försvarsindustrin utan även till exempel inom energiområdet. En tredjedel av de utländska doktoranderna kommer från antingen Kina, Iran eller Ryssland. Det har inte uppmärksammats tidigare att en så stor del av doktoranderna kommer från länder som är problematiska ur säkerhetssynpunkt.
– Det innebär att de inte kan få jobb inom myndigheter och stora delar av näringslivet. För svensk tillväxt och konkurrenskraft är det därför absolut nödvändigt att fler svenskar intresserar sig för doktorandstudier inom teknik, säger Johan Kreicbergs.
Rapporten bygger på statistik som Sveriges Ingenjörer specialbeställt från Statistiska centralbyrån, SCB.