Minskade resurser till utbildning hotar Sveriges ställning som ledande ingenjörsland
Trots att både företag och offentlig sektor ropar efter ingenjörskompetens har anslagen till de tekniska utbildningarna minskats avsevärt under de senaste 30 åren. En ny rapport från förbundet visar att det slår hårt på utbildningarna och medför mindre lärarledd tid och färre laborationer.
Företagens största tillväxthinder har under flera år varit att hitta rätt kompetens och ingenjörerna tillhör de yrkesgrupper som är mest efterfrågade på arbetsmarknaden. Även myndigheter står inför stora utmaningar som kräver ingenjörskompetens. Trots det har politikerna löpande minskat anslagen till de tekniska utbildningarna och de utgör nu cirka 60 procent av nivån som var i mitten av 1990-talet.
Dagens situation är ohållbar. För att möta samhällets behov av ingenjörskompetens inom områden som klimatomställning och digitalisering måste fler ingenjörsstudenter fullfölja sina utbildningar.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Minskade anslag minskar både lärarledd tid och mängden laborationer. Den lärarledda tiden på de tekniska utbildningarna i Sverige är bara hälften av vad den är i länder som Schweiz och Frankrike, samtidigt som över 70 procent av ingenjörsstudenterna anser att ökad lärarledd tid skulle hjälpa dem att klara sina kurser bättre. Nyligen rapporterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att ingenjörsutbildningarna tillhör de med lägst genomströmning av alla utbildningsinriktningar, med bara varannan som tar examen. I detta läge är det helt fel att tro att ett ökat antal platser på ingenjörsutbildningarna skulle vara en bra lösning för att få fler ingenjörer, särskilt i ljuset av det bitvis låga söktrycket och den låga andelen examinerade studenter.
För att säkerställa utbildningarnas kvalitet måste finansieringen ökas. Det är inte hållbart att de studenter som trots allt klarar sina utbildningar i hög grad måste förlita sig på självstudier
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Om inte ersättningen höjs kraftigt kommer antalet studerande vid ingenjörsutbildningarna att behöva minskas till omkring 70 procent av nuvarande nivå för att situationen ska bli hanterbar på utbildningarna och för att genomströmningen öka.
Det är nödvändigt att agera snabbt och kraftfullt för att undvika att Sverige förlorar sin position som ett ledande ingenjörsland. Vi kan inte erbjuda budgetutbildningar om vi ska möta behovet av ingenjörer i den gröna och digitala omställningen. Det är hög tid för politikerna att anta ett långsiktigt perspektiv.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Sammanfattning av rapportens resultat
- Bara omkring hälften av alla studenter vid landets ingenjörsutbildningar tar idag examen – samtidigt som ingenjörer enligt såväl näringslivet i stort som myndigheter (Arbetsförmedlingen; SCB) är hett efterfrågade på svensk arbetsmarknad
- Sverige ligger i bottenskiktet vad gäller lärarledd tid på ingenjörsutbildningar. Den lärarledda tiden i Sverige är ungefär hälften av vad den är i länder som Schweiz och Frankrike.
- En enkät till ingenjörsstudenter visar att 70 procent av dem tror att de skulle klara sina kurser bättre med ökad lärarledd tid
- Resurserna till de tekniska utbildningarna har minskats under en lång tid och ligger idag bara på drygt 60 procent av vad den var i mitten på 1990-talet. För andra utbildningsinriktningar har anslagen höjts.
- Företrädare från tekniska lärosäten bekräftar i rapportens intervjuer bilden av att de minskande resurserna har lett till färre undervisningstimmar och färre laborationer
- Om inte ersättningen höjs så måste antalet studerande på ingenjörsutbildningarna minska till omkring 70 procent av dagens nivå för att kunna säkra kvalitet
Sveriges Ingenjörer vill se
- Att ersättningen per ingenjörsstudent höjs kraftigt i relation till statliga löner för att situationen ska bli hanterbar på utbildningarna och genomströmningen öka. Om inte ersättningen höjs så måste antalet studerande på ingenjörsutbildningarna minska till omkring 70 procent av dagens nivå.
- Att staten utvecklar en ny anslagsmodell som inte bygger på en fiktiv pris- och löneomräkning utan svarar mot de faktiska kostnader som universitet och högskolor har och som ger förutsättningar för att svensk ingenjörsutbildning håller hög internationell kvalitet.
- Att lärosätena successivt minskar myndighetskapitalet för utbildning och använder medlen för höjd kvalitet i utbildningen.
