Viktig studiereform som inte får slarvas bort
Omställningsstudiestödet skulle säkra en bra chans till utbildning för redan yrkesverksamma. Men nu flaggar CSN för att två miljarder kronor kan lämnas tillbaka istället.
Läs hela artiklen i Svenska Dagbladet från den 12 juni 2023
Omställningsstudiestödet som infördes hösten 2022 är nyckel i den strukturomvandling arbetsmarknaden står inför, inte minst när det gäller den snabba utvecklingen inom AI-området. Trots det riskerar reformen nu att skjutas i sank. CSN räknar med att behöva lämna tillbaka två miljarder kronor av nästa års budget eftersom myndigheten saknar tillräckligt många handläggare. Det är en dålig nyhet för de tusentals som sökt omställningsstudiestödet och för Sveriges konkurrenskraft.
Att en viktig reform nu riskerar att inte bli av är inte bara dåliga nyheter för de tusentals som har sökt omställningsstudiestödet. Det är också en mycket dålig nyhet för den strukturomvandling vi ser på arbetsmarknaden. Utvecklingen inom AI-området går nu rekordsnabbt och påverkar stora delar av arbetsmarknaden. Att strukturomvandlingar sker är i sig ingenting nytt men hastigheten och det faktum att även kunskaps- och informationsintensiva yrkesroller också påverkas i stor utsträckning innebär delvis nya förutsättningar.
Omställningsstudiestödet och Trygghetsöverenskommelsen är på många sätt en logisk produkt av Sveriges framgångsrika partsmodell. Tillsammans har arbetsgivare och fackliga organisationer arbetat fram en helhetslösning som både underlättar kompetensförsörjningen och samtidigt erbjuder goda möjligheter till omställning och kompetensutveckling. När omställningsstudiestödet är fullt utbyggt beräknas 40 000 individer kunna ta del av stödet som är tänkt att bidra till yrkesverksammas omställning och kompetensutveckling, oavsett om det handlar om att byta bana eller fördjupa befintlig kompetens.
Ett drygt halvår efter att reformen kom på plats kunde vi konstatera att intresset har varit betydligt större än någon hade räknat med. Tyvärr kan vi också konstatera att reformen redan innan sitt första levnadsår riskerar att skjutas i sank. CSN varnar nu för att man kommer att behöva lämna tillbaka en stor del av de budgetmedel som finns avsatta eftersom myndigheten saknar kapacitet att klara av handläggningen. Under 2023 räknar CSN med att behöva lämna tillbaka 600 miljoner kronor och under nästa år hela 2 miljarder av de totalt budgeterade 2,84 miljarderna som avsatts för omställningsstudiestödet. Bakgrunden är att
myndigheten inte anser sig klara handläggningen med nuvarande bemanning men heller inte fått gehör för sina äskanden om ytterligare medel.
Vi vet också att det finns ett stort intresse för och behov av kompetensutveckling. Bland Akavias medlemmar vill 46 procent utveckla sin kompetens genom studier inom de närmsta tre åren. Varannan medlem uppger att man vill kompetensutveckla sig inom data/IT eller AI. Bland Sveriges Ingenjörers medlemmar säger sig var femte vara osäker på om den nuvarande kompetensen räcker till om tre år, varav hälften vill återvända till högskolan.
När omställningsstudiestödet är fullt utbyggt beräknas 40 000 individer kunna ta del av stödet som är tänkt att bidra till yrkesverksammas omställning och kompetensutveckling, oavsett om det handlar om att byta bana eller fördjupa befintlig kompetens.
Att administrationen av omställningsstudiestödet nu haltar är också problematiskt ur ett partsperspektiv. De generösa möjligheter till ekonomiskt stöd vid studier som omställningsstudiestödet erbjuder var ett sätt att balansera de förändringar av arbetsrätten som Trygghetsöverenskommelsen också innebär. I klartext, kompensationen för det som arbetstagarorganisationerna ”gav upp” riskerar nu att frysa inne. Här har politiken en viktig uppgift i att säkerställa att reformen värnas på ett sätt som ligger i linje med parternas intentioner.
CSN har vid flera tillfällen äskat extra medel för att kunna anställa fler handläggare. Regeringen har missat chansen i vårändringsbudgeten och har hittills inte gett uttryck för att en annorlunda hållning i höstbudgeten. Det är förståeligt att regeringen vill hålla hårt i budgettyglarna givet det ekonomiska läget. Vi vill ändå påminna om vad effekterna blir. Ingen tjänar på att omställningsstudiestödet inte används. Tvärtom riskerar vi att skjuta problemen
framför oss och på sikt få hantera betydligt mer akuta problem på arbetsmarknaden om vi inte tar chansen att rusta oss för den strukturomvandling vi står inför. Vi menar att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten att tillgodose önskemålen om ytterligare medel från CSN.
Vi har noterat att utbildningsminister Mats Persson nu uppmärksammar de problem som näringslivet och facken länge har påtalat. Vi välkomnar att utbildningsministern nu vill se till att det ska bli lättare att karriärväxla, även för dem som i dag jobbar inom bristyrken. Reformens kärna är just det – individens möjligheter att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden.
Patrik Nilsson
samhällspolitisk chef, Akavia
Johan Kreicbergs
samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer
