Sommarjobb ska inte påverka studiestödet

De kraftiga prisökningarna slår hårt mot människors vardag och många kämpar med att få ihop sin ekonomi. Detta märks tydligt bland studenter och när sommaren nu närmar sig blir studenters brist på ekonomisk buffert särskilt kännbar.

Beslutsfattare behöver underlätta för studenter att påverka sin egen ekonomiska situation.

Den 1 januari 2023 höjdes studiemedel och fribelopp med 8,7 procent. Höjningen var nödvändig, men inte tillräcklig eftersom kostnaderna för mat och boende ökat betydligt mer.

I en Novusundersökning riktad till heltidsstudenter med fullt studiestöd, angav var tredje att de hade en dålig ekonomi under februari i år, alltså efter att höjningarna av studiemedel och fribelopp fått genomslag. Studenter kan i dag bara delvis påverka sin ekonomiska situation genom att arbeta mer. Fribeloppet innebär att studenter inte får tjäna mer än drygt 100 000 kronor per halvår, annars dras studiemedlet in.

Även under perioder då studenter inte söker stöd från CSN, exempelvis under studiefri tid på sommaren, är de begränsade av fribeloppet. Det innebär att många hamnar i en rävsax och har svårt att klara veckor utan inkomst eller oförutsedda utgifter. En av fyra menar att de inte kan betala en oväntad utgift på 12 000 kronor, exempelvis för att laga en trasig tand, utan att låna pengar. Det gäller i än högre grad studerande med hemmavarande barn där strax under hälften bedömer att de inte skulle klara en sådan utgift utan att låna.

Den ekonomiska osäkerheten riskerar i förlängningen att spä på snedrekryteringen till akademisk utbildning. Det är därför viktigt att studenter har möjlighet att arbeta och tjäna in en buffert. Var tredje student skulle vilja arbeta mer om de inte var begränsade av fribeloppet och var femte skulle arbeta mer under sommarlovet och annan studiefri tid.

Samtidigt som studenter vill jobba mer larmar kommuner runt om i landet för personalbrist under sommaren inom flera branscher. Samhällsvinsten kan inte nog understrykas.

För studenter som har ekonomiskt ansvar för barn är situationen särskilt tuff. Enligt CSN lever totalt 217 100 barn med studerande föräldrar som fick tilläggsbidrag till studiemedlet. Trots att många familjer fått kraftigt ökade utgifter har tilläggsbeloppen inte ändrats. Nästan fyra av fem studiemedelstagare som fick tilläggsbidrag var kvinnor. Vissa av dessa tar del av det förstärkta bostadsbidraget, men det gäller långt ifrån alla.

Regeringen har varit tydlig – fler ska jobba, och det ska löna sig. Om denna arbetslinje även ska gälla för studenter krävs följande:

1. Utred möjligheten att slopa fribeloppet under studiefri tid.

Under pandemin slopades fribeloppet tillfälligt för att möjliggöra för fler studenter inom vårdyrken att bidra till hälso- och sjukvården. Vi vill att regeringen utreder ett alternativ där studiefri tid såsom sommar- och jullov undantas från fribeloppet.

Detta skulle vara en win-win – studenter kan arbeta och förbättra sina inkomster utan att behöva oroa sig för att förlora sitt studiemedel samtidigt som samhället skulle få högst efterfrågad arbetskraft.

2. Dubbla tilläggsbeloppet för studerande föräldrar

Det ska vara möjligt att kombinera barn och studier. I dag är det tufft. År 2022 låg tilläggsbidraget för en studerande med ett barn på 636 kronor i månaden. Förutsatt att den studerande har en partner som tjänar 25 000 kronor i månaden täcker bidraget inte ens heltidsavgiften för förskola.

Så får det inte lov att vara. Genom att dubbla tilläggsbeloppet för studerande föräldrar ökar chanserna att fler fullföljer studier och kommer ut på arbetsmarknaden.

Att kämpa för rimliga ekonomiska villkor för studenter ligger i våra dna som Saco-förbund. Redan på 40-talet var vi framgångsrikt pådrivande för att de studiemedelssystem vi har i dag inrättades. Och vi kommer fortsätta att vara drivande.

Pengar får inte vara avgörande för huruvida människor har möjlighet att ta del av högre studier. Det är hög tid för Sveriges beslutsfattare att låta arbetslinjen gälla även studenter!

Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef Sveriges Ingenjörer
Petra Malm Danielson, samhällspolitisk chef Naturvetarna
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef Akavia