”Teknikprogrammet är utformat för att göra eleverna obehöriga”
På fyra av fem inriktningar på gymnasiets teknikprogram ingår inte tillräckligt med obligatorisk matematik eller fysik för att ge behörighet för ingenjörsstudier. Sveriges Ingenjörer uppmanar riksdagen att se till att programmet får de nödvändiga kurserna. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand skriver på Ny Tekniks debattsida.
Denna debattartikel publicerades först på Ny Tekniks debattsida.
Klicka här för att läsa texten på Nyteknik.se
Syftet med gymnasiets teknikprogram är att förbereda eleverna för högskolestudier inom teknik och naturvetenskap. Ändå saknar mer än var tredje som examineras behörighet för ingenjörsutbildningar. Trots detta lägger regeringen en proposition till riksdagen som inte förbättrar behörigheten.
Det här är ohållbart i ett läge där både den privata och den offentliga sektorn har svårigheter att rekrytera ingenjörer för den digitalisering och klimatomställning vi är mitt uppe i.
Nu skickas de sista ansökningarna till gymnasieprogrammen in: den 15 maj är en viktig dag för ungdomars framtid.
För den som gillar matte, teknik och naturvetenskap faller det sig förstås naturligt att välja ett tekniskt treårigt program. Men det märkliga är att dessa inte automatiskt ger behörighet till högre studier på tekniska högskolor.
På fyra av fem inriktningar på gymnasiets teknikprogram ingår inte tillräckligt med obligatorisk matematik eller fysik för att ge behörighet för ingenjörsstudier. Eleverna själva måste alltså aktivt välja till dem – och det valet är det tyvärr alltför många som inte gör. På fyra av inriktningarna var det mindre än hälften som gick ut med behörighet till ingenjörsutbildningarna.
Detta går på tvärs emot hela teknikprogrammets syfte. Av examensmålen från Skolverket framgår detta tydligt i allra första stycket:
”Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst teknik- och naturvetenskap men även inom andra områden.”
Utbildningsminister Mats Persson är i en intervju i Ny Teknik 26 februari i år orolig för att Sverige som ingenjörsland tappar sin kompetens. I regeringens proposition (2022/23:94) – som ska behandlas i riksdagen i slutet av maj – föreslås att teknikprogrammet kompletteras med en kurs i naturkunskap.
Naturkunskap är ett viktigt ämne och kan främja intresset för life science, vilket Mats Persson lyfter fram. Men det hjälper inte dem som går tekniskt program att få behörighet till högskole- eller civilingenjörsstudier. Det är ett par kurser i matematik och fysik som behövs och det förslaget saknas i propositionen.
Mer eller mindre egendomliga argument har framförts till varför det ser ut som det gör. Bland annat finns en föreställning om att inte ställa för höga krav, då det kan skrämma bort elever, eller att man inte får begränsa utrymmet för elevernas egna val. Men det kan väl inte vara bättre att låtsas erbjuda förberedande studier för teknisk vidareutbildning och sedan låta eleverna upptäcka att de måste komplettera sina kunskaper efteråt?
Ingenjörsutbildningarna är bland högskolans största utbildningar. Studenterna på ingenjörsprogram utgör cirka 15 procent av de antagna varje läsår – i genomsnitt över 13 000 studenter per år det senaste decenniet. På vissa av utbildningsinriktningarna är söktrycket lågt, och med lågt söktryck sjunker också intagningspoängen och därmed förkunskaperna. Om fler skulle bli behöriga skulle konkurrensen om platserna öka och högskolorna kunna få studenter med bättre kunskaper i de avgörande ämnena.
Inte bara ingenjörsprogrammen berörs: åtskilliga andra naturvetenskapliga utbildningar ställer dessutom helt eller delvis samma behörighetskrav.
Sveriges Ingenjörer uppmanar riksdagen att komplettera propositionen och se till att teknikprogrammet får de nödvändiga kurserna i matematik och fysik. Det skulle ge eleverna på teknikprogrammet behörighet till ingenjörsstudier och naturvetenskapliga utbildningar. Att välja bort kurser och prioritera andra ska givetvis fortfarande vara möjligt. Men elevernas ska inte behöva göra aktiva val för att bli behöriga.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
