DEBATT: ”Höjda löner krävs om myndigheter vill slåss om ingenjörers kompetens”

Myndigheter och affärsverk som Svenska kraftnät, Trafikverket och Energimyndigheten har en central roll i den omställning vi står inför, men i dagens hårda konkurrens om nyckelkompetens finns en uppenbar risk att dessa statliga arbetsgivare inte klarar sina uppdrag. I en rapport från Sveriges ingenjörer framgår att de offentliga arbetsgivare som nu behöver växa och attrahera nyckelkompetens har svårt att rekrytera och att denna utveckling fortsätter förvärras.

Lågt löneläge hos myndigheter

Ett stort hinder i rekryteringen är att löneläget för ingenjörer är väsentligt lägre än i privat sektor. Det blir svårt för de statliga arbetsgivarna att attrahera rätt kompetens om inte löneläget förbättras markant.

Ingångslönerna är likartade i de olika arbetsmarknadssektorerna, men efter 20 år i yrket ligger lönen 10 000 kronor högre per månad för ingenjörer anställda i privat sektor, jämfört med vad fallet är för ingenjörer som är anställda i den offentliga sektorn. För chefer handlar det om runt 20 000 kronor mindre i månaden i det offentliga. Som ett ytterligare hinder upplever våra medlemmar i den statliga sektorn också att karriärmöjligheterna är betydligt sämre jämfört med deras kollegor i den privata sektorn.

Hur har då dessa löneskillnader uppkommit? I en artikel i Dagens Industri förklarar Per Eckemark från Svenska kraftnät att de ser med ”viss oro” på hur de ska klara att växa i tillräcklig takt. Svenska kraftnät har investeringsplaner på över 100 miljarder kronor för de kommande tio åren och ska trefaldiga antalet anställda till år 2025.

Staten är ett lönesänke

Eckemark nämner i artikeln att Svenska kraftnät kommer att jobba för att bli mer attraktiva som bland ingenjörsarbetsgivare, men att när det gäller löner är ”bundet av de avtal som finns mellan parterna”.

Detta är en missuppfattning. Som avtalen är formulerade finns det inga som helst hinder att höja lönerna rejält för en eftertraktad och konkurrensutsatt grupp som ingenjörer. Den kompetens som är förutsättningen för att Sverige ska lyckas med den gröna omställning som industrin nu investerar i.

Det blir svårt för de statliga arbetsgivarna att attrahera rätt kompetens om inte löneläget förbättras markant. 

I den statliga arbetsgivarpolitiken står att den statliga sektorn inte ska vara löneledande. Grundtanken är god. Om skattefinansierade verksamheter skulle betala betydligt högre löner än vad privata företag kan göra uppstår många problem. Men staten får heller inte bli ett lönesänke. Med lönegap på 10 000-tals kronor i månaden jämfört med den privata sektorn är staten numera väldigt långt ifrån att vara löneledande och övriga sektorers avtal kommer ikapp när det gäller andra förmåner.

Om de statliga myndigheterna tolkar den statliga arbetsgivarpolitiken som att de varje år måste lägga sig under nivåökningarna i näringslivet resulterar det i att nivåskillnaderna blir större och större över tid för marknadsutsatt nyckelkompetens, och samma problem kommer därutöver lägga krokben för tillväxt av medarbetare som dessa myndigheter har som målsättning.

Ta kampen om ingenjörerna

Vi menar därför att det är hög tid för dessa myndigheter som slåss om kompetensen med många företag i näringslivet att nyansera sin tolkning av begreppet löneledande och ta ansvar för den delegerade arbetsgivarpolitiken som regleringsbreven ger utrymme för. Halkar myndigheterna efter ytterligare när det gäller lönenivå jämfört med det privata näringslivet kommer man riskera hela den svenska industrins gröna omställning. Om löneskillnaderna består riskerar Sverige att halka efter inom fler områden av vikt för Sverige.

Andreas Nyström
Förhandlingschef för offentlig sektor på Sveriges Ingenjörer, vice ordförande i Saco-S

Johan Kreicbergs
Samhällspolitisk chef på Sveriges ingenjörer