I regeringens höstbudget saknas tillräckliga satsningar på det livslånga lärandet och kompetensutveckling. Sveriges Ingenjörer ser behov av större investeringar i landets tekniska kompetens för långsiktig konkurrenskraft.
Finansministern pekar på att budgeten ska stärka Sverige i en utmanande tid. Att investera i kunskap är strategiskt viktigt och borde alltid prioriteras, i synnerhet nu.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
För att klara omställningen till ett digitaliserat och hållbart samhälle behövs rätt teknisk kompetens. Sedan den 1 oktober har Sverige ett nytt offentligt omställningsstudiestöd som ska underlätta för det livslånga lärandet. Det är positivt att regeringen fortsätter på den inslagna vägen och håller sig till de anslag som tidigare aviserats. Men omställningsstudiestödet måste mötas av ett matchande utbildningsutbud och det kräver större resurser till landets lärosäten. Redan den första månaden har ansökningarna till det nya stödet överträffat alla förväntningar.
I Tidöavtalet nämns att förutsättningarna för yrkesverksamma att vidareutbilda sig vid högskolor och universitet ska förbättras, men det kan inte ske enbart genom att omfördela medel från ungdomar till yrkesverksamma. Regeringen måste ge arbetsmarknadens största reform de finansiella förutsättningar som krävs. Ersättningen till lärosätena för det livslånga lärandet borde öka redan under 2023 och ges i form av långsiktiga öronmärkta medel specifikt inriktade på kurser för yrkesverksamma
Kompetensförsörjningen skulle också stärkas om fler gavs rätt incitament att jobba längre. Ett sådant är budgetens utökade jobbskatteavdrag för personer som fyllt 65 år. Men det finns mer att göra.
Jobbskatteavdrag som gör att personer tjänar mer på att jobba längre upp i åldrarna är bra. Men förbundet hade även velat se en möjlighet att pausa tjänstepensionsuttaget, precis som i den allmänna pensionen. Det skulle bidra till att möta efterfrågan på seniora ingenjörer på svensk arbetsmarknad