Låt inte arbetsmarknadens största reform gå om intet
Omställningspaketet ska ge unika möjligheter till vidareutbildning, men riskerar att bli ett slag i luften om det inte samtidigt satsas på ett matchande kursutbud. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand, på Altinget Debatt.
I juni beslutade riksdagen om det omställningspaket som har beskrivits som den största frihets- och trygghetsreformen på svensk arbetsmarknad i modern tid, samtidigt står Sverige inför stora samhällsutmaningar som kräver spetskompetens.
De skiften som pågår i industrin, med klimatomställning, digitalisering och elektrifiering, ställer nya krav på ingenjörernas kompetens, vilket i sin tur ökar behovet av vidareutbildning på högskolan.
Sveriges Ingenjörer har tillsammans med våra med- och motparter på svensk arbetsmarknad genom Trygghetsöverenskommelsen tagit fram grunden till det nya omställningsstudiestöd som nu håller på att implementeras. Systemet skapar helt unika möjligheter för yrkesverksamma att vidareutbilda sig så att vi kan få ett livslångt lärande och möta de utmaningar vi står inför.
I intervjuer med fem utvalda tekniska högskolor framkommer att de flesta inte har några eller endast en enda ny kurs att erbjuda yrkesverksamma under höstterminen 2022 och vårterminen 2023. På högskolorna är man samtidigt väl medveten om att det livslånga lärandet behöver öka i omfattning och att kurserna därmed måste anpassas för yrkesverksammas behov.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
I rapporten Tusentals ingenjörer knackar på högskolans dörr – Utan resurser blir kompetenssatsningen en chimär, framgår att våra lärosäten inte på långa vägar kan erbjuda kurser under detta eller nästa år som motsvarar ingenjörernas efterfrågan.
Rapporten bygger på en medlemsundersökning och visar att hela 18 procent av ingenjörerna inom tre år kan komma att återvända till högskolan för att läsa en kurs. Det motsvarar 12 000 ingenjörsstudenter per år. Jämfört med antalet ingenjörer som årligen återvänder till högskolan idag innebär det en fyrfaldig ökning.
För att det livslånga lärandet ska bli verklighet måste det finnas kurser att läsa. Oavsett hur den regering som kommer på plats i höst ser ut, krävs budgetsatsningar för förändringar av utbildningsutbudet på högskolan.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer
Regeringen har sedan tidigare förtydligat högskolornas uppdrag kring livslångt lärande och anslagit särskilda resurser för perioden mellan 2021 och 2023. Högskolornas arbete med att utveckla och anpassa korta kurser för yrkesverksamma har kommit i gång men uppges gå med förlust och kan inte drivas vidare utan långsiktig finansiering.
Ändå har ingenting sagts om hur finansieringen ska ske framöver.
Vi anser att den nytillträdda regeringen efter höstens val skyndsamt måste:
- Lämna besked om en höjd total finansiering till högskolorna som speglar att det livslånga lärandet blir en betydande del av högskolornas uppdrag. Det räcker inte med engångsinsatser motsvarande anslaget för perioden 2021–2023. Ersättning för kompetensutveckling bör ges i form av långsiktiga, öronmärkta medel specifikt för det livslånga lärandet.
- På längre sikt behövs en översyn av resurstilldelningssystemet i sin helhet.
Nu är det upp till kommande regering att ge arbetsmarknadens största reform rätt förutsättningar. Först då kan det livslånga lärandet bli av och först då kan omställningspaketet skapa helt unika möjligheter till vidareutbildning som stödjer de samhällsutmaningar vi står inför.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
