Försenad digital revolution kostar gröna industrijobb
Ericsson har ett eget ansvar för säkra kompetenstillgången i den gröna industrin, skriver Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer i en debattreplik på Di Debatt.
Ericssons CTO Erik Ekudden har helt rätt i att det pågår en teknisk revolution som skapar fantastiska möjligheter och digitaliseringen bidrar till en både smartare och mer hållbar industri. Sveriges Ingenjörer delar mycket av Ekuddens syn på vad som måste göras för att Sveriges konkurrenskraft inom de här områdena. Men tyvärr nämner han inte företagens eget ansvar för säkra kompetenstillgången i den gröna industrin. Om de främsta matematiska förmågorna ska lockas till ingenjörsutbildningar måste även lönesättningen bli hållbar.
ågot Ekudden lyfter på ett bra sätt är ett naturvetenskapligt kompetenslyft och att de naturvetenskapliga ämnena ska prioriteras när utbildningarna utformas, med insatser inom hela utbildningsväsendet från förskola till forskarutbildningar och kompetensutveckling av befintlig arbetskraft.
Däremot är inte lösningen att i dagsläget att bygga ut ingenjörsutbildningarna med fler platser. Ingenjörsprogrammen är redan i dag bland de utbildningar som flest hoppar av ifrån. Bara omkring hälften tar examen och så har det sett ut länge. Det som behöver prioriteras är studenternas förkunskaper och den högre utbildningens kvalitet före fler platser.
Det ohållbara i att bygga ut högskoleutbildningarna när så få studenter tar examen lyftes även av Riksrevisionen i en granskningsrapport från 2021. Granskningen visar att utväxlingen varit svag och att fler platser på högskoleutbildningar inte fått avsedd effekt i antal utexaminerande. Riksrevisionen har konstaterat att problemet snarare har varit brist på sökande än på antalet utbildningsplatser.
För att få ett högre söktryck till utbildningsplatserna och för att attrahera de bästa talangerna från gymnasiet behöver företagen ta sitt ansvar. Det måste bli mer attraktivt att bli ingenjör. Ekudden lyfter själv fram att de matematikpresterande tjejerna i gymnasieskolan är en stor kompetensresurs. Men med den insikten borde industrin signalera att dessa tjejer behövs på ingenjörsutbildningarna för att klara både klimatomställning och digitalisering. Därför är det ohållbart att löneskillnaderna mellan kvinnor och män skiljer sig inom vissa utbildningsinriktningar med mellan 4 000 och 8 000 kronor. Redan ingångslönerna skiljer sig åt med omkring 1 000 kronor, visar Sveriges Ingenjörers senaste lönestatistik.
Industrin brukar med jämna mellanrum larma om bristen på ingenjörer. Men en del av problematiken är självförvållad. Alltför ofta ägnar sig arbetsgivarna åt en form av kvartalslönesättning där kalkylen endast baserar sig på om lönenivån är tillräcklig för att behålla personalen under den närmaste framtiden. Men en hållbar lönesättning tar även hänsyn till lönernas signalvärde. Vill vi att de främsta matematiska förmågorna, oavsett om de är kvinnor eller män, ska söka sig till ingenjörsutbildningarna måste dessa utbildningar också ge de främsta karriärmöjligheterna. I annat fall kommer svensk konkurrenskraft inom klimatomställning och digitalisering att utarmas.
Johan Kreicbergs
samhällspolitisk chef, Sveriges Ingenjörer
