Förändringar i LAS antagna i riksdagen
Den 8 juni antog riksdagen det LAS-förslag som kommer att införas 1 oktober 2022. Det nya regelverket kommer att omfatta förändringar både i lagstiftning och kollektivavtal, genom det huvudavtal, Trygghetsöverenskommelsen, som parterna undertecknar 22 juni.
Trygghetsöverenskommelsen innehåller två delar
Den ena delen reglerar det stöd som den individ har rätt till, som vill vara tjänstledig för studier i syfte att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden. Den reglerar också vilket stöd individen kan få om anställningen upphör. Förslaget är ett helt nytt statligt studiestöd som innebär förbättrade möjligheter att utbilda sig för den som är anställd eller mellan jobb. Det nya statliga studiestödet omfattar även den som har en visstidsanställning, är egenföretagare eller jobbar deltid.
Den andra delen berör förslag om ändrade regler för vad som ska gälla vid uppsägning av personliga skäl eller arbetsbrist.
Kraven på att ligga i teknisk framkant, men också att ibland helt ställa om, är extra påtagliga för ingenjörerna och därför är Trygghetsöverenskommelsen särskilt viktig för våra medlemmar.
Ingenjörer kan få 80 procent av lönen för att kompetensutveckla sig
De nya reglerna, både i lag och kollektivavtal, börjar gälla 1 oktober 2022. Omställningsstudiestödet innebär att en yrkesverksam ingenjör kan plugga heltid i två terminer, med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörer har varit med och förhandlat fram Trygghetsöverenskommelsen.
Läs mer om trygghetsöverenskommelsen
För att reformen ska få effekt behövs förändringar i högskolornas arbetssätt och inte minst en finansieringsmodell som premierar ett utbud som passar yrkesverksamma. Nu är det upp till regeringen att ge satsningen rätt förutsättningar.
Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Reformen förutsätter att det finns ett tillgängligt kursutbud
De ekonomiska förutsättningarna för individen är nu på plats och trygghetsöverenskommelsen ger historiska möjligheter till kompetensutveckling. Ett lärande som återkommer betyder mycket för både individen och för Sveriges fortsatta kliv inom digitalisering och klimatomställning.
För att kompetensreformen ska få verklig effekt behöver högskolans kurser anpassas och göras tillgängliga även utanför programmen, vilket är både kostsamt och tidskrävande. Därför behövs en resurstilldelning som styr rätt. Det behövs öronmärkta pengar för att inte riskera programstudenternas resurser och det behövs särskilda sökbara resurser för att främja det samarbete mellan högskola och företag som behövs för att utveckla ett bra kursutbud.
