Om några månader ska Trygghetsöverenskommelsen klubbas i Riksdagen. När de nya studie- och omställningsstöden införs innebär det en helt ny möjlighet för individen att styra över och skaffa sig den kompetens man behöver för att rusta sig för framtiden. Men för att reformen ska flyga behöver högskolan göras redo för att kursutbudet ska passa de behov som yrkesverksamma akademiker har. Det behövs en budget som prioriterar satsningar så att högskolan kan göra de förändringar av utbildningsutbudet som krävs.
Klimatomställningen måste gå fortare. Det kunde vi läsa i IPCC:s nya rapport som nyligen släpptes. Hoppet ställs framför allt till de tekniska möjligheter förnybara energikällor i kombination med allt bättre fungerande lagring. Men det handlar också om att elektrifiera fordonsflottan och bygga energisnålare. För att nämna några. Gemensamt är att det är ingenjörer och deras kompetenser som behövs för att detta ska bli möjligt. Men då krävs att de kan utnyttja möjligheten att tillägna sig ny kompetens.
För att reformen ska få full effekt behövs en rad åtgärder som syftar till att förändra kursutbudet. Kurserna behöver digitaliseras, moduleras och göras tillgängliga utanför programmen. Det är kostsamt och tidskrävande. Nuvarande resurstilldelningssystem saknar incitament för att det ska ske i den takt och omfattning som krävs
Högskolans ansvar för det livslånga lärandet förstärktes nyligen med en skrivning i högskolelagen. Den för högskolorna nu högaktuella frågan om hur anslagen ska fördelas mellan nya och återvändande studenter berör regeringen dock inte. Följden blir att det politiska ansvaret för prioriteringen mellan ungdomar och yrkesverksamma överlåts till de enskilda högskolorna.
Därför behövs en reformerad resurstilldelning, öronmärkta pengar ovan takbeloppet för att inte drabba programstudenterna samt särskilda sökbara resurser för att till exempel främja det samarbete som behövs med företag för att utveckla ett sådant kursutbud. Som en av parterna inom PTK har Sveriges Ingenjörer tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv tagit fram en promemoria till regeringen tydligt redogjort för vilka åtgärder som krävs.
En förändring av högskolans kursutbud är inte gjort i en handvändning och nuvarande resurstilldelning driver ensidigt mot programutbildning för unga. Vi hade hoppats se mer av de satsningar som behövs. Annars är risken att tidernas reform uppfattas som ett luftslott, och det gagnar varken individ, klimatomställning eller svensk arbetsmarknad.
förbundsordförande, Sveriges Ingenjörer