När miljölagstiftning och tillämpning hindrar hållbara investeringar drabbar det Sveriges välstånd och miljö. Därför måste systemet för miljöprövningar revideras från grunden. Det skriver förbundsordförande Ulrika Lindstrand tillsammans med övriga representanter för Industrins utvecklingsråd.
Vi inom Industrins utvecklingsråd är djupt oroade över den brist på tilltro, rättssäkerhet och förutsägbarhet som präglar svenska miljötillståndsprocesser. Om bristerna inte åtgärdas riskerar Sverige att förlora sin position som ledande industrination. Helt avgörande klimatsatsningar riskerar att aldrig bli verklighet. Vi som representerar fack och arbetsgivare inom industrin, är övertygade om att alla – näringsliv, politiker och myndigheter – gemensamt måste arbeta för hållbar tillväxt och omställning.
Sverige är en av världens ledande industrinationer och industrin har stor betydelse för det svenska välfärdsbygget. Förra året var värdet på svensk industris export nästan 1 400 miljarder svenska kronor. Tar vi även hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänsteproduktionen svarar industrin för närmare en tredjedel av förädlingsvärdet och sysselsättningen i det svenska näringslivet. I termer av hela ekonomin motsvarar industrin 20 procent av BNP och står för 16 procent av sysselsättningen.
Miljölagstiftningen och hur den tillämpas vid miljöprövningar är centrala faktorer som i hög grad styr industrins förutsättningar. I dag är svenska myndigheters regeltillämpning och agerande i tillståndsprocesser mycket mer administrativt och tidsmässigt krävande än i jämförbara konkurrentländer.
Industrin upplever stora brister i rättssäkerhet och förutsägbarhet när myndigheter uppträder som parter i tillståndsprocessen och agerar utifrån ett ensidigt sektorsansvar utan ansvar för hållbarhet i stort. Näringslivet blir en ofrivillig motpart till myndigheterna i stället för en samarbetspartner. Tonen blir onödigt hård och regelverkets utformning driver fram motsättningar i stället för utveckling.
Myndigheter ifrågasätter ofta verksamhetsutövarens tekniska och miljömässiga bedömningar och vill sedan detaljstyra val av teknik eller åtgärd utifrån enskilda miljöparametrar eller energianvändning. Här går helhetsperspektivet förlorat när det gäller konsekvenser för miljö, kvalitet, arbetsmiljö, samhällsekonomi och effektivitet i värdekedjan.
Vi inom Industrins utvecklingsråd, ett samarbete mellan fack och arbetsgivare inom ramen för industriavtalet, arbetar tillsammans för att Sverige ska vara ett attraktivt land att jobba, investera och utvecklas i genom satsningar på omställning, teknikutveckling och forskning. Vi upplever och känner oro över att det finns en så stor brist på tillit och tilltro till industrin från myndigheternas sida.
När miljölagstiftning och tillämpningen hindrar hållbara investeringar drabbar det Sveriges välstånd och miljö. Det får sociala konsekvenser. Därför måste systemet för miljöprövningar revideras från grunden. Många utredningar har genomförts och vissa pågår just nu, men än så länge har utvecklingen gått åt fel håll.
Det måste vi ändra på. Industrins utvecklingsråd vill vara en aktiv part till våra politiker i identifieringen av hur miljöbalken och prövningssystemet bör reformeras för att leva upp till sitt syfte om hållbar utveckling. Målbilden är en framtid där Sverige fortsatt är ett starkt välfärdsland med ett gynnsamt industriklimat.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer/vice ordf. Industrins utvecklingsråd
Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret/ordf. Industrins utvecklingsråd
Maria Sunér, vd Svemin
Peter Hellberg, vice förbundsordförande Unionen
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Industrins utvecklingsråd arbetar med frågor som berör industrins förutsättningar i form av forskning, utveckling, kompetensförsörjning, mm. Även frågor som transporter och infrastruktur, energi och klimat samt jämställdhet behandlas inom utvecklingsrådet.
Utvecklingsrådet består av:
Rådet är en del av Industrirådet, där Sveriges Ingenjörer ingår som en av parterna inom industrin.