Rekordmånga har studerat på universitet och högskola under pandemin. Men de nyutexaminerade kommer ut på en arbetsmarknad med historisk hög arbetslöshet bland akademiker. Nu krävs kraftfulla åtgärder för studenterna som ska gå ut i arbetslivet. Det skriver förbundet tillsammans med Saco på Altinget Debatt.
Skärmbild fr Altingets debattsida
För den som avslutar sin utbildning på universitet eller högskola kan det vara tufft att börja yrkeslivet. Under pandemin har den totala arbetslösheten bland akademiker nått rekordhöga nivåer. Vi ser nu tecken på en ljusning för unga, men många av dem som examinerats under pandemin har påverkats av läget på arbetsmarknaden.
Till exempel försämrades möjligheten att försörja sig ett halvår efter examen för vissa grupper mellan 2019 och 2020, enligt Universitetskanslersämbetet
Andelen som efter sex månader tjänade minst 20 000 gick ned mest för dessa yrkesverksamma grupper: Arkitekter, civil- och högskoleingenjörer, civilekonomer, logopeder, psykoterapeuter, apotekare och tandhygienister.
ordföranden inom Saco
Även forskningen visar att konjunkturläget i samband med övergången till arbetslivet påverkar unga med högre utbildning negativt. Inkomsten kan påverkas länge, upp till 15 år efter examen, enligt en rapport från IFAU.
Det kan finnas flera orsaker till att det varit svårare för studenter att etablera sig på arbetsmarknaden under den här krisen. De flesta av de runt 455 000 studenter som antogs till universitet och högskolor läsåret 2020/2021 har fått sin undervisning på distans. Det har gjort det svårare att ha en väl fungerande arbetslivsanknytning under utbildningen, genom till exempel praktik.
Under pandemin har många arbetsgivare förlagt hela eller delar av sin verksamhet på distans. Det har skapat brist på praktikplatser och studenterna har fått svårare att tillgodogöra sig den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Färdighetsträningen ute i verksamheter är avgörande för många akademikers yrkesutövning. Inte minst inom legitimationsyrken såsom psykologer, veterinärer, fysioterapeuter och barnmorskor, där en brist på eller förändrad klinisk träning riskerar att bli ett hot mot patientsäkerheten. Problem finns också för lärarstudenterna, trots att grundskolorna mestadels varit öppna.
Studenter som fått en sämre arbetslivsanknytning under studierna kan också ha gått miste om bra vägar in i yrkeslivet såsom kontakter och relevanta referenter. Utebliven praktik kan ha gjort det svårare att få det första jobbet. Det utbredda distansarbetet har därutöver försvårat handledning och introduktion för nyanställda, vilket särskilt drabbar den som är helt ny i sitt yrke.
ordföranden inom Saco
Regeringen har satsat på att fler ska studera på universitet och högskola under pandemin. Det behöver matchas med bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden efteråt. Med rekordmånga som studerar blir konkurrensen också hård för dem som examineras ut till en arbetsmarknad med högre arbetslöshet. Nu vill vi se kraftfulla åtgärder för att mildra pandemins effekter för Sveriges studenter och blivande arbetskraft.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Mimmi Rönnqvist, ordförande Saco studentråd
Göran Arrius, ordförande Saco
Mats Ericson, förbundsordförande SULF
Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund
Bror Holm, förbundsordförande Kyrkans Akademikerförbund
Sandra Jonsson, förbundsordförande Sveriges Farmaceuter
Emina Kovacic, förbundsordförande Sveriges Arkitekter
Ida Kåhlin, förbundsordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledarförbund
Erik Petré, förbundsordförande Naturvetarna
Katja Puustinen, förbundsordförande Sveriges Veterinärförbund
Kristina Taylor, förbundsordförande Sveriges Psykologförbund
Anna Troberg, förbundsordförande DIK
Lee Wermelin, förbundsordförande Akavia
Anitha Wijkström, förbundsordförande SRAT
Cecilia Winberg, förbundsordförande Fysioterapeuterna
Chaim Zlotnik, förbundsordförande Sveriges Tandläkarförbund