Högskoleprovet är ett tillfälle att börja tala om matematiken, tekniken och det som formar vårt framtida samhälle. Som vi ser det är den en fråga om demokrati. Det skriver förbundet med Mattecentrum, på Sydsvenskans debattsida.
Skärmbild fr Sydsvenskan.se
Klicka här för att läsa artikeln på Sydsvenskan Aktuella Frågor
I dag skriver tusentals personer högskoleprovet. När de svettats över uppgifterna under ett antal provpass kommer de ut, slår på mobilerna och får första pushnotisen från nättidningen: ”Klarade du orddelen på högskoleprovet? Testa dig själv!” Medierna lyfter så gott som undantagslöst orddelen i högskoleprovet i sina populära frågebatterier.
Alla som gjort ett högskoleprov vet att det inte bara handlar om ord. Högskoleprovets så kallade ”kvantitativa delar” utgör närmare hälften av den totala provtiden. Det som högskoleprovet mäter är förmågor som är nödvändiga för att klara kraven som ställs i en högskoleutbildning.
Matematik, logik och förmåga att förstå tabeller och diagram behövs för att dra rätt slutsatser och förstå komplexa sammanhang. Det gäller oavsett om du vill bli bibliotekarie, sjuksköterska eller ingenjör.
Sannolikt finns det ofta rationella, publicistiska skäl att medier nästan enbart håller fram ordfrågorna, men inte desto mindre speglar den ensidiga uppmärksamheten en bristande förståelse för matematikens roll i samhället.
Högskoleprovets matematiska delar testar den bottenplatta som alla högskolestuderande måste stå stadigt på om de vill nå framgång med sina fortsatta studier. Det gäller alldeles särskilt de studenter som vill till ett tekniskt yrke. Behovet av teknisk kompetens fortsätter att öka inom allt fler yrken, inte minst beroende på de stora tekniska utvecklingsinsatser som krävs för att göra världen fri från fossila utsläpp.
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer & generalsekreterare Mattecentrum
En ny rapport från Sveriges Ingenjörer visar att matematik har den lägsta genomsnittliga betygspoängen i såväl årskurs 6 som årskurs 9. Resultaten har dessutom försämrats under de senaste åren. Den största skillnaden i betygsgenomsnitt finns mellan barn vars föräldrar har högre utbildning och barn vars föräldrar saknar högre utbildning.
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer & generalsekreterare Mattecentrum
Världen omkring oss blir allt mer komplex och tekniken dyker upp i yrken där den tidigare spelat en underordnad roll. Socialtjänstens biståndsansökningar kan hanteras av datorer och advokatbyråer satsar stort på AI-system. Även socionomer och jurister kommer snart att se formuleringen ”hög, teknisk kompetens” i jobbannonserna.
Ulrika Lidnstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Karolina Lisslö Gylfe, generalsekreterare Mattecentrum - en ideell förening som erbjuder gratis läxhjälp i matematik till barn och unga. Läs mer om organisationen och dess verksamhet på Mattecentrum.se
*Frågan är hämtad ur högskoleprovet våren 2019 - fråga 10. Rätt svar är 30 (X=5 y=6).