Ulrika Lindstrand summerar 2020 och blickar framåt
På årets Ingenjörsfullmäktige fick Ulrika Lindstrand förnyat förtroende att leda förbundets arbete de kommande åren. Efter ett år som inte liknade något annat finns det mycket att blicka tillbaka på likväl som det finns många saker att blicka framåt mot. Vi bad Ulrika berätta om hur hon från sitt perspektiv ser på året som gått.
Först och främst, grattis till omvalet! För att ställa en klassisk sportfråga: Hur känns det?
– Det känns jättebra att ha fått förtroendet att leda förbundet ett par år till. Jag ser verkligen fram emot att fortsätta som ordförande och få driva förbundets frågor tillsammans med förbundsstyrelsen. Det här är det roligaste uppdraget jag haft i hela mitt yrkesliv.
Vilka mål för förbundet vill du uppnå i din kommande mandatperiod?
– Just nu är två av de viktigaste frågorna att få till fort- och vidareutbildning för yrkesverksamma ingenjörer och arbetsmiljöfrågorna. För att möta de kompetensbehov som finns inom digitalisering, 5g, batteriteknik, gröna omställningar mm behöver vi fylla på vår kompetens som ingenjörer. Vi får räkna med att vidareutbilda oss genom hela yrkeslivet när teknikskiften kommer i allt snabbare takt.
– Arbetsmiljöfrågorna har blivit extra kännbara under pandemin – både den psykosociala aspekten, men också den ergonomiska, när vi arbetar i hemmiljö. Ansvarsfrågan behöver också förtydligas.
Vad är det viktigaste du har lärt dig under Coronapandemin?
– Att vårt globala samhälle är så sårbart och kan förändras i princip över en natt.
– Men mer lokalt har jag också sett hur vi tillsammans lyckats stödja och avhjälpa de värsta effekterna på arbetsmarknaden: korttidsavtal, lönehöjningar mitt i krisen och statliga stöd till företagare är alla exempel på hur många goda krafter har försökt mildra effekterna för den enskilde. Det finns också fina exempel på företag som helt ställt om sin verksamhet för att tillverka handsprit och skyddsutrustning, eller lånat ut sin personal till andra företag. Fantastiskt!
Hur ser du på ingenjörernas situation på arbetsmarknaden i ljuset av året som har varit?
– Det har varit extremt stora svängningar. Pandemin lamslog industrin och stora delar av tjänstesektorn i våras då tiotusentals av våra medlemmar korttidspermitterades. Nu har industrin återstartat och även tjänstesektorn är på väg tillbaka. Trots att arbetslösheten har stigit även för ingenjörer, är framtidsutsikterna goda. Med det sagt vet jag att det är för tidigt att ropa hej. Pandemin har påskyndat strukturomvandlingen i flera branscher och det kan fortfarande påverka arbetsmarknaden framöver.
Vad innebär de nya avtalen för vår löneutveckling? Är förbundet nöjt med hur det blev?
– Jag har under mina mer än 15 år av förhandlingar aldrig mött större motstånd mot löneökningar än i år. Våra motparter gick ut under sommaren och föreslog noll procent. Att vi då i det läget ändå får till riktiga löneökningar i avtalen ser jag som en framgång.
– Vår utgångspunkt i förhandlingarna är alltid att resultatet ska ge ekonomisk stabilitet. Därför är det viktigt att löneökningarna inte blir för låga, även i denna svåra tid. För låga löneökningar kan förvärra ekonomin i Sverige, och det kan vara särskilt kännbart för de företag som har Sverige som sin hemmamarknad. På motsvarande sätt lägger vi oss aldrig väldigt högt när det går bra, utan det gäller att hitta en balans som långsiktigt hållbar.
– Man får heller inte glömma att många av de avtal vi sluter med arbetsgivaren ger stora möjligheter att förhandla upp lönerna lokalt. De siffror som finns i avtalen är inte ett tak eller avgörande för nivån på en enskild arbetsplats, även om arbetsgivaren ofta vill få det att låta så. Goda prestationen ska alltid leda till bra löneökningar.
Vad har förbundet gjort under pandemin för att hjälpa medlemmarna?
– Pandemin har ökat efterfrågan på våra tjänster mer än någonsin. Under ett par veckor i våras tecknade kansliets tjänstemän en mängd korttidsavtal för att kunna rädda jobben i företagen. Antalet ärenden till vår rådgivning exploderade samtidigt som 3 000 ingenjörer ansökte om medlemskap i Sveriges Ingenjörer. Vi ökade antalet nyhetsbrev till medlemmarna, styrde om medlemsinformation från möten till webbinarier, och gjorde flera enkätundersökningar om hur våra medlemmar drabbades av krisen. Samtidigt tog vi fram en planering för våra prioriteringar efter den akuta krisen. Under hösten återupptogs löneförhandlingarna, samtidigt som förhandlingar om lagen om anställningsskydd, las, gick in i ett avgörande skede.
– Vi har trots rekordstort tryck kunnat erbjuda våra medlemmar det stöd de förväntar sig. Det är jag väldigt nöjd med att vi klarat av.
Hur kan vi som ingenjörer bidra på bästa sätt till att Sverige kommer på fötter igen?
– Genom att fortsätta verka som ingenjörer! Det är också viktigt att vi som ingenjörer kan behålla försprånget genom att vara nyfikna och ständigt utveckla vår kompetens.
– Ingenjörernas roll blir allt viktigare i det samhälle vi lever i och i det samhälle vi är på väg in i. Omställningen till mer hållbara energi- och transportsystem förutsätter ingenjörernas kunskaper. Jordbrukets effektivisering, nya livsmedel, fossilfri stålframställning, nya material i byggindustrin och säkrare diagnosverktyg i vården är också områden där ingenjörerna har en självklar och ledande roll.
Till sist, är det något mer du vill säga till medlemmarna?
– Jag vill önska alla medlemmar en God Jul och ett Gott Nytt År och jag hoppas att alla har möjligheten att återhämta sig och vila ut efter ett mycket speciellt år. Ett stort tack till alla medlemmar för er anpassningsförmåga och att ni fortsatt visat att ni är motorn som driver Sverige framåt. Ett speciellt tack vill jag också rikta till alla våra förtroendevalda som har gjort ett fantastiskt jobb under den här utmanande tiden.
