Ännu en internationell undersökning visar på bristande matematikkunskaper bland svenska skolelever. Otillräckliga förkunskaper bidrar till att hälften av studenterna vid landets ingenjörsutbildningar hoppar av. Förbundet uppmanar regering och kommuner att förstärka satsningarna på matematikämnet i skolan.
Resultatet är illavarslande för framtiden. Matte är ett viktigt verktyg för att förstå och navigera i en tekniskt avancerad värld. Goda kunskaper i matematik är också en fundamental demokratisk kompetens, som gör det möjligt för medborgarna att följa och kritiskt granska politiska processer och beslut.
Förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
TIMSS-undersökningen är en återkommande gobal kunskapsmätning och årets resultat presenterades under tisdagen. Det visar att Sverige fortsätter ligga under EU- och OECD-genomsnittet för skolelevers unskaper inom matematik.
– För att bli ingenjör krävs goda kunskaper i matematik och fysik. I dag når bara hälften av nybörjarna på civil- och högskoleingenjörsutbildningarna examen. Ett huvudproblem är studenters bristande förkunskaper. Och för att komma till rätta med det måste insatserna ske från början, i skolan, säger Ulrika Lindstrand.
En ljuspunkt i undersökningen är att de genomsnittliga resultaten i matematik inte faller och att andelen som når den högsta kunskapsnivån har ökat. Men det är fortfarande en lång väg kvar att vandra. Det gäller inte minst den ökande spridningen i resultat beroende på socioekonomisk bakgrund. Hur elever klarar matematikämnet i grundskolan påverkar både självförtroendet och möjligheterna att välja program i gymnasiet.
- Från politiskt håll måste man fortsätta satsas på att utöka möjligheterna för ingenjörer som vill bli lärare, genom kompletterande pedagogisk utbildning. På kommunal nivå behöver pengar sättas av för att ge elever duktiga och legitimerade mattelärare. Utvecklingen både kan och måste vändas åt rätt håll, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer.