Sveriges Ingenjörer

Vem har ansvaret för arbetsmiljön?

En god arbetsmiljö betyder mycket för både effektivitet och trivsel på alla arbetsplatser. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för arbetsmiljön och medarbetarnas erfarenheter och synpunkter ska tas tillvara och representeras av ett skyddsombud. Som fackförbund arbetar vi aktivt med att öka kompetensen på arbetsmiljöområdet.

Arbetsmiljö berör alla. Men det är arbetsgivaren och arbetsgivarens representanter – cheferna – som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Medarbetarnas kunskaper ska tas tillvara. Deras erfarenheter och synpunkter ska tas med i besluten och medarbetarnas delaktighet ska vara en naturlig del i arbetsmiljöarbetet.

Som medarbetare har du skyldighet att medverka i åtgärder för arbetsmiljön och att rapportera brister och risker. Upptäcker du brister i arbetsmiljön bör du i första hand tala med din närmaste chef. Om inte det hjälper så kan du vända dig till ditt skyddsombud och därefter till ditt fackförbund. 

Din arbetsmiljö regleras av Arbetsmiljölagen (1977:1160). Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att uppnå en god arbetsmiljö.

Chefens roll i arbetsmiljöarbetet

Chefen har en nyckelroll i arbetet för en god arbetsmiljö, framförallt ur ett mänskligt perspektiv men också ur ett ekonomiskt. Hälsofrämjande åtgärder bör ses som investeringar och inte som kostnader. Du kan läsa mer om hur chefer kan agera för att främja en god arbetsmiljö genom att klicka nedan.

Läs mer om arbetsmiljöarbete för chefer här.

Skyddsombud/Arbetsmiljöombud

På alla arbetsplatser med fler än fem anställda ska det finnas ett skyddsombud/arbetsmiljöombud, som utses av den lokala akademikerföreningen. Finns det ingen sådan ska arbetstagarna själva utse sitt skyddsombud. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant och enligt arbetsmiljölagen deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. Skyddsombudet har behörighet att samverka med arbetsgivaren och att vända sig till Arbetsmiljöverket. Ytterst kan skyddsombudet stoppa ett arbete.  

Begreppet arbetsmiljöombud är sedan den 1 januari 2010 infört i arbetsmiljölagen. Det innebär att arbetsmiljöombud och skyddsombud har samma juridiska rättigheter och befogenheter.

Regionalt skyddsombud

Inom privat sektor har tre förbund inom Saco (Akavia, Naturvetarna samt Sveriges Ingenjörer) utsett fyra regionala skyddsombud (RSO), då arbetsmiljön är en viktig fråga för våra medlemmar. 

De regionala skyddsombuden verkar i Stockholms län, Uppsala län, Skåne län, samt i Västra Götalands län. 

De regionala skyddsombuden arbetar främst med att aktivera och underlätta samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatser där det saknas kollektivavtal.

Du hittar mer information på regionaltskyddsombud.se.

Koordinator för verksamheten är ombudsman Mats Rosén Mats.rosen@sverigesingenjorer.se

Företagshälsovård

När företaget saknar egen kompetens inom arbetsmiljöfrågor eller om arbetsförhållandena kräver det, ska arbetsgivaren anlita experthjälp. I de flesta fall är det företagshälsovård. Företagshälsovården är ett stöd för både arbetsgivare och arbetstagare.

Vad gör Sveriges Ingenjörer?

Förbundet arbetar aktivt med att öka kompetensen på arbetsmiljöområdet. En viktig resurs är skyddsombuden. Förbundet har kurser för förtroendemän, skyddsombud och chefer i arbetsmiljöfrågor.

Sveriges Ingenjörer är en del av Prevent (privat sektor genom PTK), Suntarbetsliv (kommuner och regioner genom Akademikeralliansen) och AFA Försäkring. Det innebär bland annat att förbundet är med och bidrar till den information som de olika organen producerar.

Tips och råd för ett hållbart arbetsliv

En god arbetsmiljö är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Dagens mer flexibla och gränslösa arbete kan innebära utmaningar. Här hittar du tips och råd för arbetsgivare, individ och fackligt förtroendevalda för att uppnå ett hållbart arbetsliv.

  • Inse att arbetslaget med största sannolikhet består av en heterogen skara av medarbetare med en mängd olika gränspreferenser, strategier och krav i såväl arbetet som privatlivet.
  • Formulera tydliga förväntningar på i vilken utsträckning arbetstagare ska vara nåbara utöver ordinarie arbetstid
  • Kulturen på arbetsplatsen är viktig att vara uppmärksam på. Trots riktlinjer eller policys kan det uppstå en kultur på arbetsplatsen där normen är att alla ska vara nåbara dygnet runt. Medarbetare vill visa sig ambitiösa för sin chef och kollegor. Här är det viktigt att vara uppmärksam, föra upp det för diskussion och inte minst att som chef föregå med gott exempel och t.ex. inte mejla utanför arbetstid om det inte är absolut nödvändigt.
  • Tekniska hjälpmedel, som exempelvis fördröjda e-postutskick, kan vara användbara om det finns olika behov på arbetsplatsen vad gäller förläggning av arbetstid. Vissa kanske behöver få jobba en stund på kvällen för att gå tidigare medan andra blir stressade av att få mejl skickade till sig utanför ordinarie arbetstid.
  • Om arbete över landsgränser är aktuellt på er arbetsplats kan det vara bra att se över policys och tekniska inställningar kopplat till möteskultur i olika tidszoner. Det finns funktioner i epostkalendern som gör att mötesdeltagarnas lokala tider visas och som gör att det inte är möjligt att boka in möten utanför arbetstid. Även en uttalad policy om möten kopplad till tidszoner kan vara behjälpligt.
  • Försök skapa ytor i den fysiska miljön som möjliggör för arbetstagare att kunna dra sig tillbaka och arbeta ostört. Att sitta i öppna kontorslandskap kan skapa en känsla av att ständigt vara iakttagen, vilket kan påverka arbetstagare negativt genom att det drar mycket energi kognitivt och emotionellt.
  • Använd medarbetarsamtal för att diskutera vad som främjar respektive hindrar välfungerande gränssättning samt vilket stöd individen behöver.
  • Säkerställ att det finns tillräckligt systemstöd för registrering av arbetstagares tid och övertidsarbete.
  • Ge tydlig återkoppling till medarbetare på utfört arbete med fokus på vad som är positivt och hur det som fungerat mindre bra kan förbättras.
  • Tydliga mål i arbetet hjälper medarbetare att sätta gränser.
  • Lär känna dina behov av gränsdragning, ta exempelvis hjälp av Balansguidens verktyg
  • Ta hjälp av tekniska hjälpmedel för att styra och underlätta för att gränserna mellan privat- och arbetsliv blir i linje med dina behov (tidsinställningar av mejlutskick, automatiska hämtningar av e-post, notismeddelanden etc.).
  • Var tydlig i kommunikationen med arbetsgivare, kollegor och ev. partners kring dina behov av gränser.
  • Tid för återhämtning mellan arbetspassen är viktigt.
  • Fysisk aktivitet har visat sig effektiv för att sänka stressnivåer.
  • Umgås med vänner och familj på kvällar och helger.
  • Skapa struktur i ditt arbete och lyckas du själv inte prioritera mellan arbetsuppgifter – ta hjälp av din chef.
  • Som förtroendevald är du ett viktigt stöd för medlemmarna. Förslag på hur du kan jobba är att:
  • Säkerställ att lokal samverkan alltid sker.
  • Se till att det i kollektivavtal finns regler för att undvika regelbundet förekommande långa arbetspass och krav på ständig tillgänglighet.
  • Arbeta för att arbetsplatsen har en kommunikationskultur som innebär att medarbetare inte förväntas svara på exempelvis mejl utanför ordinarie arbetstid. Medarbetare bör använda teknisk hjälp för att tidsinställa när mejl skickas.
  • Se till att restid betraktas som arbetstid.
  • Se till att deadline för att utföra en arbetsuppgift efter period av ledighet inte är orimligt kort.
  • Fokusera arbetsmiljöarbetet på att förebygga kognitiv stress och känslomässig utmattning.
  • Ge medlemmar stöd när det gäller frågor om förslag att teckna individuella avtal, exempelvis omfattning och typ av arbetsuppgifter, arbetstider, tillgänglighet, uppföljning/rapportering, ersättningar, kompetensutveckling, arbetsredskap/utrustning, försäkringar, IT-säkerhet och sekretess.
  • Se till att arbetsgivaren har tydliga regler gällande integritets- och sekretessfrågor i arbeten som behöver digitala verktyg för utförande.
  • Se till att arbetsgivaren regelbundet undersöker, riskbedömer och följer upp medarbetarens arbetsmiljö och hälsa.

Information och verktyg om arbetsmiljö

Prevent

Prevent förmedlar kunskaper som hjälper arbetsgivare att förbättra arbetsmiljön.

Prevent - OSA-enkäten

Ta reda på hur ni trivs. OSA-enkäten hjälper till med att undersöka den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Suntarbetsliv - Digironden

Minska IT-stressen och förbättra arbetsmiljön med Digi-ronden.

Prevent - Inför rätt IT

Hjälp i form av tips och checklistor – både för dig som ska köpa in eller utveckla nya IT-system och för dig som har befintliga IT-system som du vill utveckla och förbättra.

Prevent - Kontorsarbete

Kontorsarbete kan utföras antingen i kontorslokaler eller på distans. Många företag tillämpar hybridarbete, där kontors- och distansarbete kombineras. Här har vi samlat sådant som är bra att tänka på för att skapa riktigt bra förutsättningar för kontorsarbete.

Partsrådet - Hot på jobbet

Det kan finnas situationer där du blir hotat på jobbet. Här finns information om vad du och din arbetsplats ska göra när du blir hotad. 

Suntarbetsliv - bättre möten

Vi mår alla bättre av att ha en bra dialog. Hur får ni till bättre möten? Ta hjälp av verktyget Bättre möten. 

Afaförsäkring - IA-systemet

Öka kvaliteten i företagets arbetsmiljöarbete. Tipsa din arbetsgivare att använda IA-systemet.

Afaförsäkring - Arbetslivsforskning

För att minska antal arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro finns här forskning som du kan ta del av.

Senast uppdaterad 2024-06-26
Till toppen