Säkerhetsskydd och säkerhetsprövning

Bestämmelser om säkerhetsskydd finns bland annat i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen och omfattar alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet. Behovet av säkerhetsskydd ska analyseras och dokumenteras. Analysen kan leda fram till beslut att viss anställning eller annat deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska placeras i säkerhetsklass.

Olika nivåer av säkerhetsklass

Det finns tre nivåer av säkerhetsklass, 1, 2 och 3, som skiljer sig åt beroende på hur känsliga uppgifter den anställde/uppdragstagaren kommer i kontakt med samt hur stor skada personen skulle kunna åsamka Sveriges säkerhet. Säkerhetsklass 1 innebär högsta krav på personalsäkerhet. För säkerhetsklass 1 och 2 krävs vanligtvis svenskt medborgarskap, och alltid när det gäller anställning vid en svensk myndighet, kommun eller region.

Säkerhetsprövning

Den som ska delta i verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet måste genomgå en särskild bedömning, en säkerhetsprövning. Säkerhetsprövningen genomförs med stöd av säkerhetsskyddslagstiftningen och syftar till att klarlägga om personen kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt är pålitlig ur säkerhetssynpunkt.

Säkerhetsprövningen består bland annat av en grundutredning, med exempelvis kontroll av betyg, referenser och ekonomi, en säkerhetsprövningsintervju, som bland annat kan röra familjeförhållanden, utlandsvistelser och aktivitet på sociala medier, samt en registerkontroll. För registerkontrollen krävs samtycke. Denna registerkontroll kan visa om något finns registrerat om den prövade i register som omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621) om misstankeregister samt uppgifter som behandlas med stöd av lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.

Uppföljning av säkerhetsprövningen görs löpande så länge personen deltar i säkerhetskänslig verksamhet och den som är ansvarig för den säkerhetskänsliga verksamheten ska också ombesörja att de som deltar i verksamheten har tillräcklig kunskap om säkerhetsskydd.  

En person som inte uppfyller kraven för godkänd säkerhetsprövning får inte anställas eller på annat sätt delta i den säkerhetskänsliga verksamheten. En förnyad icke godkänd säkerhetsprövning avseende en redan anställd person kan därmed innebära att det föreligger sakliga skäl för uppsägning, såvida det inte finns möjlighet till omplacering till arbete som inte kräver godkänd säkerhetsprövning.

Oftast är ett beslut om säkerhetsprövning sekretessbelagt och kan heller inte överklagas. Förbundet har därmed vanligtvis ingen möjlighet att få ut underlag eller att ifrågasätta ett sådant beslut. Det ska dock noteras att de vanliga möjligheterna att enligt annan lagstiftning få ett beslut om uppsägning eller omplacering prövat av domstol kan gälla även om arbetsgivarens beslut baserats på information som framkommit vid en säkerhetsprövning, läs mer om detta nedan.

Läs mer om hur Säkerhetspolisen rekommenderar att man arbetar med personalsäkerhet.

Säkerhetsprövning saklig grund för uppsägning?

Arbetsdomstolen, AD, har i målet AD 2021 nr 63 prövat frågan om säkerhetsklassning och saklig grund för uppsägning.

Målet rörde en man som var anställd på en myndighet i en säkerhetsklassad tjänst men som vid förnyad säkerhetsprövning underkändes och därmed blev erbjuden en annan tjänst som inte var säkerhetsklassad. Han tackade nej till tjänsten och sades därefter upp av personliga skäl. Hans fackförbund gjorde gällande att det inte fanns saklig grund för uppsägningen. Arbetsdomstolen prövade om han inte längre kunde arbeta i en säkerhetsklassad tjänst och konstaterade att arbetsgivaren inte hade lyckats visa att så var fallet och ogiltigförklarade uppsägningen.

I målet klargjorde AD att en skiljelinje i bedömningen består i vem som gör själva säkerhetsprövningen. Om säkerhetsbeslutet fattas av en myndighet som inte är arbetsgivaren så kan arbetsgivaren säga upp den anställde, förutsatt att det inte finns andra tjänster som inte är säkerhetsklassade som denne kan omplaceras till, utan att iaktta LAS regler om sakliga skäl för uppsägning. Det kan också uttryckas som att säkerhetsbeslutet i sig utgör sakliga skäl för uppsägning.

Om beslutet i stället fattas av arbetsgivaren ska det göras en prövning om de faktiska omständigheter som arbetsgivaren åberopat som sakliga skäl för uppsägning innebär att arbetstagaren inte kan anses uppfylla säkerhetskraven i befattningen.

Som förtroendevald bör du ifrågasätta om det finns sakliga skäl för uppsägning om någon medlem blir uppsagd eller omplacerad efter en säkerhetsprövning - framförallt i de fall där arbetsgivaren själv gör säkerhetsprövningen.