Vissa arbetsgivare önskar sluta kollektivavtal eller individuella avtal om att gå ner i tid och/eller lön utanför de statliga systemen för kortidspermittering.
Sveriges Ingenjörer tecknar inte sådana avtal centralt och vi avråder föreningar och medlemmar att teckna sådana lokala/individuella avtal. Skälet till det är dels för att de statliga systemen finns, dels för att det kan få återverkningar på medlemmars pension, SGI, a-kassa m.m. Läs mer om det nedan. För exakta beräkningar ska medlemmar kontakta till respektive organisation/myndighet.
Arbetslöshetsersättning och inkomstförsäkring beräknas utifrån arbetstid och lön.
Om man frivilligt går med på arbetstidsminskning har man inte rätt till a-kassa för den tid som man nu inte arbetar. Man anses själv ha valt att arbeta mindre (sänkt sitt arbetsutbud) och är därför inte arbetslös på den tiden. Skulle man bli arbetslös kommer varje månad som man arbetat mindre påverka a-kassans beräkning. De gör en genomsnittsberäkning på de 12 senaste månaderna.
Behåller man arbetstid men går ner i lön så påverkar det också. I exemplet ovan påverkar det både den genomsnittliga arbetstiden och inkomsten. Här påverkar det bara inkomsten.
Akademikernas a-kassa (AEA) har sett överenskommelser där man i förväg skriver in att man går ner i lön under en viss tid men om man blir uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt att få ut det man lånat ut till arbetsgivaren. Man har formulerat det som att det finns en skuld/fordran. Då räknar AEA det som full lön och ersättningen ses inte som avgångsvederlag. Om man inte avtalat om det i förväg utan först i samband med att den anställde sägs upp kommer det att ses som ett avgångsvederlag.
Särskilt om företag som tecknat korttidsavtal men som fått nekande beslut från Tillväxtverket
AEA har bestämt att för den person som har haft korttidsarbete/permittering enligt lag så kommer man att hoppa över den tiden även om det senare visar sig att arbetsgivaren inte fått det stöd man ansökt om. Normalt kommer det att framgå av arbetsgivarintyget att man haft korttidsarbete/permittering. Gör det inte det måste medlemmen kunna visa på att det var vad som avsågs, genom att det t.ex. står på lönespecifikationen, eller att det finns någon annan handling från arbetsgivaren där det framgår. AEA kommer alltså ha fokus på vilken information den enskilde hade när man deltog i korttidsarbete/permittering.
Nedan är lagtext som hanterar denna fråga.
16 d § När ramtid ska bestämmas räknas inte heller månader då den sökande har deltagit i korttidsarbete för vilket preliminärt stöd har lämnats enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, om det inte är förmånligare för sökanden att sådan tid räknas med.
Om sökanden har deltagit i korttidsarbete under en sammanhängande period och arbetsgivaren har fått preliminärt stöd för någon del av denna period men ansökan om sådant stöd ännu inte har lämnats in eller prövats för aktuell månad, ska ramtid enligt första stycket bestämmas på samma sätt som när preliminärt stöd har lämnats för månaden. Lag (2013:958).
Här kan du räkna ut din ersättning och även mer information om Sveriges Ingenjörers inkomstförsäkring.
Lönegaranti är en ersättning som utgår om arbetsgivare går i konkurs eller går igenom en företagsrekonstruktion. Den baseras på inkomst varför den påverkas om man går ner i lön.
Både allmän pension och ITP 1 baseras på den lön som rapporteras in till myndighet/Avtalat, varför pensionsavsättningarna kommer bli lägre om man går ner i lön. Detsamma gäller enskilda avtal om pension som beräknas på månadslön.
Effekten på ITP 2 blir mindre då det bara är ITPK som baseras på aktuell månadslön. Däremot kan effekten på slutlig pension enligt ITP 2 bli stor om man går ner i lön och har fem år eller mindre kvar till ordinarie pension på grund av de så kallade lönekapningsreglerna. Dessa ger en begränsning av hur mycket löneökningar en arbetstagare får tillgodoräkna sig som pensionsmedförande de sista fem åren. Parterna har löst detta genom att lönekapningsreglerna inte blir tillämpliga vid korttidsarbete med statligt stöd. Men detta skydd gäller alltså inte om man går ner i arbetstid utan statligt stöd.
SGI är ett belopp som Försäkringskassan räknar fram och som ligger till grund för ersättning, t ex vid sjukdom eller föräldraledighet. SGI baseras på årslön och arbetstid och påverkas således om man går ner i lön och/eller arbetstid.
Här hittar du Försäkringskassans guide till SGI.