Många frågor har uppstått på företagen om vad företaget har rätt att göra med flextidsbank och komptidsbank när de ska starta korttidsarbete.
Det finns en oro från företagen att de inte ska få ta del av det ekonomiska stödet ifall de inte uttömt tillgängliga delar för att minska kostnaderna för arbetskraften.
Vår bedömning är att redan intjänad tid i ATK:n är en individuell rättighet som vi som central, eller den lokala parten, inte kan förhandla bort för den enskilde medlemmen. Däremot kan den enskilde själv enas med sin arbetsgivare om en annan hantering än den som finns i kollektivavtalet.
När det gäller kommande tid i ATKn, dvs den tid som ska tjänas in framåt, finns en annan reglering som innebär att ni lokalt kan komma överens om att förlägga den tiden så som ni enas om i förhandlingarna.
I kommentaren till arbetstidsavtalet § 2 mom 1:3 tid till tidbank på sid 160 under rubriken schemalagd arbetstidsförkortning står att De lokala parterna får – innan tiden förts in i tjänstemannens tidbank – komma överens om att den avsedda tiden ska schemaläggas i stället för att föras till tidbank. Det måste alltså göras innan den förs till tidbanken. När det väl är införd så betraktas den som en individuell rättighet.
Finns det tidsbanker som arbetsgivaren ensidigt kan förfoga över så kan dessa däremot användas. Exempel på det kan vara flexkonton om detta framgår av lokala flextidsavtal/policyn.
Vår rekommendation är, om det kommer på tal att dessa ska användas, att det inte får vara större uttag än att de går ner på noll. Det får inte vara så att medlemmarna hamnar på minus i ett sådant konto då de kan bli återbetalningsskyldiga vid ett avslut av anställningen eller behöver arbeta tid utöver den ordinarie tiden för att komma tillbaka på noll.
Vi vill också flagga för att även sparad semester är att betrakta som en intjänad rättighet som inte heller arbetsgivaren kan kräva att medlemmen lägger ut innan korttidsarbetet kan påbörjas.