Korttidspermitteringar, korttidsarbete och korttidsstöd

Om korttidsarbete införs på din arbetsplats genom lagen om korttidsarbete med statligt stöd behåller du den SGI som du hade innan du gick ner i tid.  
Om du och din arbetsgivare kommer överens om att du ska går ner i lön och arbetstid utan att det sker i enlighet med lagen om korttidsarbete kan du däremot inte räkna med att få behålla din SGI. Skulle du och din arbetsgivare komma överens om att du ska gå ned i lön och arbetstid på detta sätt bör du i så fall för att bevara din SGI omedelbart anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till den del du inte arbetar.

Tänk på att du alltid kan kontakta Försäkringskassan och undersöka vad som gäller i just din situation. 

Du som får din arbetstid och lön sänkt genom tillämpning av reglerna om korttidsarbete med statligt stöd kan inte få a-kassa och inkomstförsäkring för den förlorade inkomsten.

Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Om du blir arbetslös efter att du har deltagit i korttidsarbete med statligt stöd ska A-kassan grundas på den lön och arbetstid som du hade före lönesänkningen.

Tänk på att du alltid kan kontakta Akademikernas A-kassa med frågor om din rätt till a-kassa. 

Nej. Stödet omfattar endast de som var anställda den kalendermånad som infaller tre månader innan Skatteverket fattade beslut om godkännande av stöd.

Om du önskar söka annat tillfälligt arbete under tiden korttidsarbetet varar bör du först fråga din arbetsgivare om godkännande. Be gärna om att skriftligt godkännande från din ordinarie arbetsgivare. Har du inget godkännande riskerar du att bryta mot lojalitetsplikten i anställningen och utsättas för skadeståndsanspråk och ytterst att arbetsgivaren ifrågasätter din rätt att behålla din anställning.  

Lojalitetsplikten innebär kortfattat att du inte under anställningen får bedriva eller främja verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. Lojalitetsplikten innebär att du som anställd i förekommande fall ska sätta arbetsgivarens intressen före dina egna.

Om din arbetsgivare försätts i konkurs så kan statlig lönegaranti under vissa förutsättningar betalas ut för dina lönefordringar. Ersättningen du i så fall erhåller beräknas utifrån den som du skulle ha fått om din arbetsgivare inte försatts i konkurs. Den löneminskning som verkställts genom korttidsarbetet kommer då att påverka även lönegarantin och du kommer alltså typiskt sett inte få lönegaranti som motsvarar din ursprungliga ordinarie lön.

För lönefordringar som gäller din uppsägningstid påverkas storleken på lönegarantin av vilken överenskommelse arbetsgivare och arbetstagare eller arbetstagarorganisation har gjort om korttidsarbete under uppsägningstid. Det är möjligt att avtala att korttidsarbete inte ska användas under uppsägningstid. Om en överenskommelse träffats som innebär att korttidsarbete inte ska gälla under uppsägningstid så kan du ha rätt till din sedvanliga uppsägningslön utan löneminskning.

Om korttidsarbetet på din arbetsplats har stöd i centralt och lokalt kollektivavtal så måste du rätta dig efter vad som överenskommits.  

Om din arbetsgivare inte har kollektivavtal, så krävs att du och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal om att du ska omfattas av korttidsarbete. Om du inte vill delta kan det ytterst leda till att du sägs upp på grund av arbetsbrist men då med tillämpning av det vanliga regelverket för arbetsbristuppsägningar. 

Ja, arbetsgivaren kan inte få statligt stöd för lönedelar som överstiger 44 000 kr per månad. Däremot omfattas hela lönen av den lönesänkning som reglerna för korttidsarbete fastställer. Vår uppfattning är också att lokala avtal som innebär en högre procentuell sänkning av löner överstigande taket står i strid med de centrala kollektivavtalen om korttidsarbete.

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning. Se vår mall och checklista för träffande av avtal om korttidsarbete som du hittar längre ned på denna sida.

För arbetstagare vid företag med kollektivavtal behövs inte någon särskild reglering utan arbetsgivaren får säga upp själva kollektivavtalet om förutsättningarna förändras.

För arbetstagare vid företag utan kollektivavtal och som själva tecknar avtal rekommenderar vi att du i den överenskommelse du träffar med din arbetsgivare bör villkora lönesänkningen och följaktligen även nedgången i arbetstid med att arbetsgivaren erhåller statligt stöd. I våra avtalsmallar finns förslag på en sådan reglering.  Skulle du ha träffat avtal som inte innehåller ett sådant villkor har du ändå rätt till den lön som framgår av avtalet om korttidspermission som du omfattas av även om det statliga stödet skulle utebli. 

Nej inte med någon automatik. Men en arbetsgivare som inte har ekonomiska förutsättningar att behålla hela arbetsstyrkan kan behöva säga upp arbetstagare pga arbetsbrist. Arbetsbrist är saklig grund för uppsägning men sådana uppsägningar ska föregås av förhandlingar med facket.

För att arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska ha rätt till stöd för korttidsarbete måste 70 procent av arbetstagarna på den aktuella driftsenheten skrivit individuella överenskommelser med arbetsgivaren om detta. Om arbetsgivaren inte uppfyller kraven för stöd kan alternativet bli arbetsbristuppsägningar, enligt vanliga regler. 

Om du arbetar hos en arbetsgivare med kollektivavtal så innebär de centrala kollektivavtal om korttidsarbete som förbundet träffat att man lokalt inte kan komma överens om lönesänkningarna som är större än enligt de tre nivåerna 12, 16 eller 20 procent som lagen om stöd vid korttidsarbete reglerar.

Om du arbetar hos en arbetsgivare som inte är bunden av kollektivavtal så är vår rekommendation att inte träffa avtal som går utöver de nivåer som reglerna för korttidsarbete reglerar avseende såväl arbetstidsförkortning som lönesänkning.

Vi rekommenderar att man skriver in i de avtal som träffas om korttidspermittering att inbetalningar av tjänstepensionen ska göras utifrån ordinarie lön. Om man inte avtalat om detta är det inkomsten under korttidspermitteringen som ligger till grund för tjänstepensionen om man omfattas av ITP 1.  

För personer som omfattas av ITP 2 (s sk förmånsbestämd pension) kommer den lägre lönen att användas även här som pensionsmedförande lön. Förmånsbestämd lön innebär ett löfte om att du ska få en viss procent av din lön i förhållande till hur länge du har haft ITP2. För arbetsgivaren blir avsättningen lägre i närtid men när korttidspermitteringen är över och lönen ökar igen kommer avsättningen att bli högre för arbetsgivaren. Den premiebestämda delen ITPK kommer att få samma effekt som ITP1, det blir alltså något lägre avsättning under korttidspermitteringen.

För den som har mindre än 5 år kvar till 65 år finns det ett tak i ITP2 för hur mycket av löneökningen som får räknas med i den pensionsmedförande lönen. Det kallas för lönekapning. Parterna har nu beslutat att löneökning på grund av att man varit korttidspermitterad inte ska räknas med och följaktligen inte kunna påverka pensionen negativt för dessa.

Eftersom korttidspermitteringen inte ska vara långvarig bedöms dock effekten på den framtida pensionen för de allra flesta som relativt liten. 

Av Sveriges ingenjörers centrala kollektivavtal om korttidspermittering framgår att semester och semesterintjänande inte påverkas av perioder av korttidsarbete. Det antal semesterdagar som tjänas in påverkas därmed inte. Semesterlönen baseras på den ordinarie lönen.

Vid avtal om korttidspermittering har arbetsgivaren enligt de förutsättningar som redogörs för här ovan rätt till statligt stöd. Det har inte en arbetsgivare som träffar nya anställningsavtal med lägre lönenivåer med sina anställda.  

För arbetstagaren innebär korttidspermittering en begränsad lönesänkning och en mer omfattande arbetsbefrielse som sker under en begränsad tid. Därefter återgår lön och arbetstid till ordinarie anställningsvillkor i enlighet med anställningsavtalet.

Om man tecknar ett nytt anställningsavtal så ersätter det parternas ursprungliga anställningsavtal. Det betyder att det inte sker någon återgång till den lön eller andra villkor som gällde för anställningen innan man tecknade detta nya anställningsavtal. 

Deltidsanställda kan omfattas av korttidsarbete. Arbetstidsminskningen och lönesänkningen ska i sådana fall beräknas på omfattningen av deltiden och ordinarie deltidslön. Det innebär att om en arbetstagare arbetar deltid på 50 procent och får en arbetstidsminskning på 60 procent ska han/hon alltså arbeta 20 procent av en heltid.

Samma sak gäller om du är föräldraledig eller sjukskriven på deltid d vs att arbetstidsminskningen ska beräknas utifrån din sysselsättningsgrad efter avdrag för deltidsföräldraledigheten. Även löneminskningen ska göras utifrån den lön du har efter avdrag för föräldraledighet eller sjukskrivning.

Stöd vid korttidsarbete kan enligt lagen inte utgå under uppsägningstid.

För arbetsplatser med kollektivavtal framgår det av den centrala överenskommelsen att den som är under uppsägningstid som utgångspunkt inte ska omfattas av korttidsarbete under uppsägningstiden och att ordinarie anställningsvillkor beträffande lön och andra ersättningar gäller.

Arbetar du hos en arbetsgivare som inte har kollektivavtal krävs ditt skriftliga godkännande för att du ska delta i korttidsarbete. Det innebär att du kan neka till att delta i korttidsarbete om du redan är uppsagd. Då gäller givetvis dina ordinarie anställningsvillkor under uppsägningstiden. Om du accepterat korttidsarbete och sedan blir uppsagd under tiden som korttidsarbetet pågår så fortsätter du att arbeta med reducerad tid, om inte du och arbetsgivaren har kommit överens särskilt om att korttidsarbetet ska upphöra vid uppsägning, vilket alltså bör göras.

Även du som arbetar hos en arbetsgivare som saknar kollektivavtal kan komma överens med din arbetsgivare om att gå ned i arbetstid och lön och din arbetsgivare kan erhålla statligt stöd för korttidsarbete under vissa särskilda förutsättningar. Om din arbetsgivare vill att du ska gå ner i arbetstid rekommenderar vi att du hör av dig till vår Rådgivning.

Stödet för korttidsarbete baseras på lagen om korttidsarbete som omfattar 
företag med anställda. Du har därför inte någon möjlighet till stöd om du är ensamföretagare och driver din verksamhet som enskild firma. Däremot kan du, om alla andra förutsättningar är uppfyllda, få stöd om du är ägare och enda anställd i någon annan företagsform såsom exempelvis ett aktiebolag. 

Företag ansöker om ersättning hos Skattemyndigheten som har statens uppdrag att hantera frågan. På Skatteverkets hemsida finns frågor och svar för arbetsgivare om korttidspermitteringar.