Som skyddsombud är du länken mellan fackförbund, arbetsgivare och anställda på arbetsplatsen. Du företräder alla anställda och verkar för en god arbetsmiljö.
Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. På arbetsplatser med fler än fem anställda ska det finnas skyddsombud som företräder de anställda. Här använder vi beteckningen skyddsombud på uppdraget som även kan kallas arbetsmiljöombud.
1 januari 2010 infördes även begreppet arbetsmiljöombud i arbetsmiljölagen. Därmed har arbetsmiljöombud och skyddsombud samma juridiska rättigheter och befogenheter.
Många arbetsplatser använder andra beteckningar, men endast "skyddsombud" och "arbetsmiljöombud" används i arbetsmiljölagen. När man väljer skyddsombud, vid anmälan till arbetsgivaren och i kontakten med myndigheter är det därför viktigt att använda någon av de två beteckningarna för att skyddsombudets rättsliga ställning inte ska ifrågasättas.
Regionala skyddsombud arbetar främst med att aktivera och underlätta samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsplatser där det saknas kollektivavtal. Läs mer om deras uppdrag och hur du som skyddsombud kan få stöd.
Arbetsmiljön omfattar alla faktorer – från arbetsinnehåll, teknik och fysiska faktorer till organisationsfrågor och sociala förhållanden.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att förebygga ohälsa eller olycksfall. Ansvaret innebär skyldighet att systematiskt planera, genomföra och kontrollera verksamheten så att den uppfyller kraven på en god arbetsmiljö.
Det innebär att:
Dina uppgifter innefattar också inhyrd personal.
Som skyddsombud och fackligt förtroendevald har man lite olika samarbetsytor, forum och verktyg. Har ni en akademikerförening eller andra fackklubbar på arbetsplatsen är det därför bra att ta kontakt och se hur ni kan hjälpas åt att driva frågor.
I din roll som skyddsombud ska du samverka med både anställda och arbetsgivare, samt med fackliga organisationer och företagshälsovård på de arbetsplatser där det finns.
Samverkan kan vara informella samtal, men också mer formella sammanhang som till exempel skyddsronder.
Du ska vara med i planering och genomförande kring arbetsmiljöarbete. Till exempel vid undersökning av arbetsförhållanden, planering av åtgärder och årliga uppföljningar av arbetsmiljöarbetet.
Du ska framföra de anställdas krav på arbetsmiljö för att påverka arbetsgivarens beslut. Du bör också uppmuntra de anställda att medverka i arbetsmiljöarbetet.
Som skyddsombud har du en central roll vid omorganisationer eftersom arbetsgivaren är skyldig att meddela hur förändringen av organisationen kommer påverka arbetsmiljön. Ta därför upp arbetsmiljöfrågan redan i samband med de första MBL-förhandlingarna om organisationsförändringen. Kräv att arbetsgivaren gör en riskbedömning och konsekvensanalys för att upptäcka och förebygga negativa konsekvenser.
Risk- och konsekvensanalysen görs gemensamt av parterna och ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se till att få en bra handlingsplan för att motverka eventuella problem. Analysen bör vara klar innan MBL-förhandlingen avslutas.
Vill inte arbetsgivaren genomföra en konsekvensanalys, eller om problemen blir alltför omfattande, kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket och begära granskning. Visar granskningen att konsekvenserna av den nya organisationen innebär hälsorisker har Arbetsmiljöverket möjlighet att besluta om ett föreläggande. Arbetsmiljöverket kan till och med förbjuda arbetsgivaren att genomföra omorganisationen.
En bristande arbetsmiljö kan handla om många olika saker förutom rent fysiska skaderisker. Exempel på brister att vara uppmärksam på:
När du upptäcker risker eller brister ska du ska du undersöka om bristen är någonting som kan gälla fler personer än den som påtalar bristen eller uppenbart påverkas. Därefter kan du fokusera på den enskilda individen och den organisatoriska samordningen.
1. Fokus på arbetsplatsen
Hur bedriver arbetsgivaren det systematiska arbetsmiljöarbetet? Finns det skriftlig dokumentation om hur arbetsgivaren ska sköta rehabilitering? Hur har uppgifterna fördelats?
2. Fokus på individen
Är personens arbetsplats anpassad? Kan arbetsuppgifter ändras? Omplacering? Kan arbetstiderna förändras? Finns det möjlighet att arbetsträna med tidigare arbetsuppgifter eller nya? Vilka möjligheter finns till utbildning? Tänk på att aldrig lämna information vidare om individen utan samtycke.
3. Fokus på samordningen
Ska du som skyddsombud koppla in Arbetsmiljöverket?
När du som skyddsombud upptäcker risker, eller en anställd vänder sig till dig och påtalar en brist i arbetsmiljön, har du med hjälp av arbetsmiljölagens regler en unik möjlighet att påverka arbetsgivaren genom att:
Om du upptäcker arbetsmiljörisker, antingen själv eller via en anställd, ska du kontakta arbetsgivaren och be att riskerna rättas till. Åtgärdas inte riskerna har du som skyddsombud rätt att begära arbetsmiljöåtgärder. Det kan antingen vara direkta åtgärder, eller att en undersökning ska göras.
Du bör begära en skriftlig bekräftelse på att arbetsgivaren tagit emot åtgärdskravet.
Arbetsgivaren ska omgående ge besked i frågan. Vidtar arbetsgivaren inte någon åtgärd inom skälig tid har du som skyddsombud rätt att vända dig till Arbetsmiljöverket och göra en anmälan. Arbetsmiljöverket prövar om arbetsgivaren ska meddelas föreläggande eller förbud. I samband med det gör Arbetsmiljöverket ofta en inspektion.
Har du som skyddsombud krävt att arbetsgivaren ska åtgärda brister i arbetsmiljön utan att något händer? Då kan du kontakta Arbetsmiljöverket och göra en begäran om åtgärder av risker i arbetsmiljön, en så kallad 6:6a-begäran.
Läs mer och gör en begäran hos Arbetsmiljöverket
Skyddsombud kan stoppa arbetet vid till exempel omedelbar och allvarlig fara för den anställdas liv eller hälsa, ensamarbete som innebär risker eller om arbetsgivaren bryter mot Arbetsmiljöverkets förbud.
Den 1 januari 2025 träder en ny regelstruktur för arbetsmiljöföreskrifterna i kraft. Syftet är bland annat att ge bättre överblick av hur föreskrifterna hänger ihop, göra det tydligare vilka föreskrifter som gäller för vem, öka enhetligheten och göra föreskrifterna lättare att förstå. Eftersom de digitaliserats blir det också lättare att söka i dem.
Den nya regelstrukturen innebär att de 2 300 paragraferna i nuvarande 67 föreskriftshäften sorterats in i 15 nya föreskriftshäften. Innehållet i reglerna är dock i princip detsamma, och skyddet för arbetstagare ändras inte. Förändringen innebär inte att skydds- och kravnivån har förändrats.
Ett viktigt undantag är föreskrifterna som riktar sig till byggherrar, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare. Där har Arbetsmiljöverket tagit fram nya regler och infört nya krav som förtydligar ansvar och uppgifter, framför allt i de tidiga skedena av byggprocessen.
Arbetsmiljöverket har skapat en paragrafnyckel som hjälper dig att se var en paragraf från en föreskrift som gäller fram till 1 januari 2025 har placerats in i en av de 15 nya föreskrifterna och vilket paragrafnummer den har fått nu kan du använda paragrafnyckeln. Med hjälp av den kan du söka på varje paragraf.
Mer information om den nya regelstrukturen hittar du hos Arbetsmiljöverket. Där finns filmer, presentationer och vanliga frågor och svar.
I samarbete med övriga Sacoförbund har vi tagit fram en skrift för både nuvarande och framtida skyddsombud. Längst ner på sidan hittar du också fler nyttiga länkar för att fördjupa dig.
Handbok för skyddsombud (går att ladda ned som pdf)
Sveriges Ingenjörer arrangerar regelbundet både kurser och nätverksträffar för skyddsombud.