När Produktivitetskommissionen presenterade sina förslag på åtgärder återfanns många inslag som Sveriges Ingenjörer har prioriterat.
Produktivitetskommissionen pekar ut teknisk utveckling, forskning och innovation som de allra viktigaste drivkrafterna bakom ökad produktivitet.
– Dessa tre faktorer går hand i hand med ökad produktivitet, och en välutbildad befolkning är grunden för att den ska hålla i sig över tid. Här har ingenjörerna en särskilt viktig roll eftersom de bidrar med teknisk innovation, säger Per Norlander, förste vice ordförande i Sveriges Ingenjörer.
Per Norlander deltog den 2 oktober i en paneldebatt på SNS – en mötesplats för samhällsfrågor – där kommissionens resultat debatterades. Per Norlander och flera andra i panelen lyfte fram betydelsen av ett bättre utbildningsystem där fler får utbildning i STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik).
– Sveriges Ingenjörer anser att det ska vara lönsamt att plugga länge och fördjupa sig i ett ämne. Det gäller också forskare och specialister som måste få bättre villkor, så att vi kan få talangfulla ingenjörer att stanna i Sverige.
Kommissionen ser också en stor potential i ökad digitalisering och AI och drar slutsatsen att det behövs satsningar på högskolans utbildningar för att möta behovet.
Alla i panelen var överens om att AI redan är på väg eller kommer att innebära stora förändringar.
– Med ny teknik kan det ibland ske dramatiska förbättringar av produktiviteten. Arbetsmarknaden förändras tack vare framstegen och därför är det viktigt att stärka möjligheterna att kunna utbilda sig vidare i yrket, säger Per Norlander.
Produktivitetskommissionen fick uppdraget att undersöka hur tillväxten i produktiviteten kan öka i Sverige. Det skedde mot bakgrund att tillväxten har stannat av de senaste åren i Sverige och i många andra jämförbara länder.
Kommissionen skulle identifiera hinder och hot mot produktivitetstillväxten och ge förslag på hur den kan öka – både i näringslivet och i offentlig sektor.
Slutbetänkandet innehåller avsnitt om kapitalförsörjning, kompetensförsörjning, konkurrens, forskning, entreprenörskap och innovationsförmåga
Där finns även särskilda kapitel om energiförsörjning, digitalisering, industripolitik och bostadsmarknaden
Stor vikt läggs vid offentlig sektor: en viktig del av ekonomin.
Kriminalitet lyfts särskilt som ett hot mot produktivitetsutvecklingen.