Forskning och innovation

Sverige är idag i många avseenden ett ledande innovationsland – men denna innovationsförmåga måste följas upp och omvandlas till tjänster och varor för att Sverige ska kunna möta framtida utmaningar.

Sveriges Ingenjörer anser att regeringen i kommande proposition för forskning, högre utbildning och innovation måste ta ett brett grepp över hela kunskapssektorn.

Lärosätena måste bli bättre på att inrätta utbildningar för personer med yrkeserfarenhet och som mitt i livet behöver utveckla eller ställa om sin kompetens.

Lärosätena behöver även komma till rätta med anställningsstrukturen och skapa tryggare arbetsvillkor för sin personal 

Ledarskapet vid lärosätena behöver stärkas rejält och vi behöver en bredare syn på ledarskap som även sträcker sig utanför akademin in i näringslivet.

Vi anser det därför nödvändigt att långsiktigt fortsätta bygga upp attraktiva forskningsmiljöer som kan dra till sig kvalificerade forskare. Vidare ser vi att finansieringen av så kallade strategiska innovationsområden, SIO, bör fortsatt kunna expandera. Erfarenheterna av detta arbetssätt kan ligga till grund för forskning och utbildning att samverka, vilket leder till att företagens totala kunskapsuppbyggnad stärks. Den negativa trenden med en minskad andel för den näringslivsfinansierade forskningen behöver således brytas.

Förbundets experter inom området

Laila Abdallah, Johan Sittenfeld och Josefin Utas

Forsknings och innovations politik

Regeringens proposition måste omfatta hela kunskapssektorn, det vill säga både offentliga och privata satsningar på forskning och utveckling samt samverkan mellan akademi och omgivande samhälle. Synsättet och utgångspunkten för insatserna är att individen är bärare av kunskap, vilket innebär att individens förutsättningar ska vara i fokus för hela kunskapssektorns utveckling.

UTBILDNING

• Utbildningens status måste uppvärderas vid lärosätena och resurser tillföras för ökad kvalitet i undervisningen.

• Kompetensen hos individerna behöver utvecklas genom hela livet. Lärosätena bör utforma utbildningar för det livslånga lärandet. Regeringen måste ge lärosätena ett ökat ansvar för detta.

• Genomströmningen måste bli bättre, till exempel genom att studenterna rustas bättre innan de börjar högskolan, förändra antagningskraven eller införa en modernare undervisning på högskolan, innan man fokuserar på utbyggnaden av högskolan och matchningen på arbetsmarknaden.

FORSKNING VID LÄROSÄTEN

• Svenska högskolors attraktivitetskraft som arbetsplats måste bli bättre och likna arbetsmarknaden i övrigt. Det innebär bättre anställningsvillkor, tydligare karriärvägar och förbättrat ledarskap.

• Ökad jämställdhet innebär en effektivare och mer rättvis kunskapssektor. Det kräver ett tydligare arbete för en jämnare könsfördelning på olika akademiska befordringsnivåer och olika vetenskapsområden. 

Forskningen på lärosätena behöver stärkas genom en översyn av hela finansieringssystemet.

• Det behövs fördjupade kunskaper och analys om svensk forsknings- och innovationspolitik för att kartlägga hela kunskapssektorns villkor och förutsättningar. Regeringen bör därför se vilka möjligheter som finns till att etablera ett organ med särskilt verksamhetsansvar för ”forskning om forskning”.

NÄRINGSLIVSFORSKNING

• Regeringen måste uppmärksamma den minskade andelen forskning inom privat sektor och bidra med åtgärder som lyfter svensk näringslivsforskning.

• Om Sverige ska ligga i forskningens frontlinje behövs olika typer av stimulansåtgärder, såsom en skattereform som verkar tillväxtfrämjande och att mindre företag förmås satsa på forskning och utveckling. Sverige måste förmå nuvarande företag att behålla sin FoU i landet och attrahera andra företag att förlägga verksamheten hit. Vid neddragningar är det av största vikt att kompetensen i form av individer, utrustning och lokaler tas tillvara på bästa sätt.

• De företag som idag fungerar som ”motorer” kan i högre utsträckning vara bas för framväxten av nya framgångsrika företag med hög forskningsintensitet.

• Många nya företag som uppnått en viss nivå är i behov av väsentligt ökad finansiering för sin expansion. Ett sätt är att kartlägga villkoren för små och medelstora företag i utformningen av samverkan mellan akademi och näringsliv. 

• Offentlig upphandling kan stimulera innovation i sig samt ett mer långsiktigt synsätt.

• Uppfinnares och innovatörers skydd av bland annat patent måste stärkas.

• Industriforskningsinstituten behöver en ökad finansieringsvolym och institutens roll måste stärkas i svensk forskning. De är särskilt viktiga för tillväxten av små och medelstora företag.

Forsknings-politisk skrift

Universitets- och högskole-politiskt program

Innovations-
politiskt manifest

Samverkan näringsliv och akademi