Vad innebär de olika avtalskonstruktionerna?

Sveriges Ingenjörer tecknar ett 80-tal kollektivavtal. De flesta löper i dag på tre år och merparten gäller något hundratal medlemmar medan några omfattar tusentals.

Lönesättningen är alltid individuell och differentierad. Oavsett avtalskonstruktion ska medlemmarna belönas efter resultat, prestation, ansvar, måluppfyllelse, kompetens et cetera. Den individuella lönen sätts utifrån de lönesättande kriterier som finns i avtalet och på arbetsplatsen, inte utifrån centralt avtalade individgarantier. De olika avtalskonstruktionerna får betydelse för hur processen ser ut fram till dess att lönerna sätts på en viss arbetsplats, men även hur stora möjligheterna är att delta i och påverka löneprocessen för lokala fackliga företrädare. Avtalskonstruktionen får också stor betydelse för hur viktigt det individuella lönesamtalet blir, med andra ord våra medlemmars möjlighet att påverka sin egen lön.

Vad innebär de olika avtalskonstruktionerna? Vi reder ut begreppen, men först ett par ord om processavtal.

Processavtal beskriver en löneprocess som när den fungerar väl ska leda fram till löneökningar på den enskilda arbetsplatsen utan att fokusera på en central siffra. De flesta processavtal har en stupstock som räddningsplanka om parterna inte lyckas komma överens. Det finns även avtal som helt saknar angiven procentsats (sifferlöst). Processavtalen ger en större frihet men också ett större ansvar för lokala parter att diskutera och komma överens om vilka löneökningar som är rimliga på en viss arbetsplats. Dessa avtal innebär också att de enskilda medlemmarna får en tydligare uppgift och en större påverkansmöjlighet genom sitt lönesamtal.

Läs mer om olika avtalskonstruktioner