Avtalsrörelse - så funkar det

När vi pratar om avtalsrörelsen är det många uttryck och begrepp som figurerar och det kan vara svårt för den oinvigde att förstå vad vi pratar om. Låt oss reda ut begreppen och processen.

Vad är avtalsrörelsen?

Vad är kollektivavtal?

Varför omförhandlas avtalen?

Inriktning och krav

Samarbetet Facken inom industrin

Dina förhandlare

Delegationer

Vad händer om förhandlingarna strandar?

Vad är märket?

Lokala förhandlingar

Vad är avtalsrörelsen?

Avtalsrörelsen är grunden för kollektivavtalen och en återkommande händelse. Arbetsmarknadens parter förhandlar fram nya avtal som reglerar löner och arbetsförhållanden och arbetet görs i tre övergripande steg: Inriktning och krav, avtalsförhandlingar och avtal skrivs. Därefter börjar arbetet med att tillämpa dem lokalt.

Många kollektivavtal löper ut under 2016 efter att ha gällt i tre år. Avtalen tecknas för en tidsperiod, oftast tre år men ibland kortare. När avtalen börjar löpa ut ska de omförhandlas och det är det som kallas avtalsrörelse. Avtalsrörelsen börjar därför i god tid före avtalen löper ut, för att hinna samla in underlag och att sammanställa prioriterade områden som sedan ska presenteras och förhandlas med motparten.

Tillsammans med arbetsgivarna tar vi ett gemensamt ansvar för Sverige när vi tecknar kollektivavtal. Så länge avtalen löper råder det arbetsfred på arbetsmarknaden både för dig som anställd och för arbetsgivarna. Det resultat som parterna i avtalsrörelsen kommer fram till gällande löneavtalen ligger till grund för dig när du har ditt nästa lönesamtal.

Vad är kollektivavtal?

Många av våra medlemmar omfattas av kollektivavtal på sina arbetsplatser. Det är grunden för ett tryggt och bra arbetsliv.

Kollektivavtalen kompletterar svensk lagstiftning gällande t ex semesterdagar, arbetstider och föräldraledighet som bara anger en miniminivå.

Du kan alltså få ännu bättre villkor på din arbetsplats när det finns ett kollektivavtal. Det reglerar också andra krav som kan vara värda att ta upp under en löneförhandling, så som kompetensutveckling, arbetstid och pensionsvillkor.

Kollektivavtalet ger dig dessutom rätt till lönesamtal och lönerevision varje år. Avtalet är en normering och en bra förberedelse för dig när du ska löneförhandla.

Utan kollektivavtal måste du själv förhandla med din arbetsgivare i ditt anställningsavtal om vad som ska gälla.

Varför omförhandlas avtalen?

Avtalen behöver ses över för att;

  • förbättra villkoren för medlemmar
  • se till att alla får reallöneökningar (löneökning efter inflation räknats bort)

Villkoren för medlemmar innefattar bland annat frågor som arbetstid, pension, kompetensutveckling och inflytande.

Sveriges Ingenjörer har kollektivavtal på alla sektorer, det vill säga statliga, landstings- och kommunala sektorn samt den privata sektorn.

Förhandlingarna sker branschvis och först ut i avtalsrörelsen brukar industrin vara tätt följd av tjänstesektorn. På offentlig sektor är avtalen tillsvidareavtal men sektorerna kommer beröras av avtalsrörelsen på privat sektor och de överenskommelser som träffas där.   

Industrins konkurrenskraft, sysselsättningen och inflationen påverkar vilken inriktning som väljs i avtalsrörelsen.

Industrin är starkt konkurrensutsatt och många faktorer väger in för att hålla industrin i balans. Därför måste lönekraven anpassas till produktionskostnader och exportmöjligheter. Det är alltså många faktorer som väger in i hur förslagen till nya avtal utformas.

Inriktning och krav

Medlemmarnas åsikter och krav tillsammans med omvärldsbevakningen formar ett så kallat inriktningsdokument för avtalsrörelsen. Dokumentet gäller samtliga branscher och avtalsområden, det vill säga alla medlemmar.

Inriktningsdokumentet diskuteras och fastställs av förbundsstyrelsen och anpassas sedan för varje bransch och avtalsområde av förhandlingsdelegationerna.

Innan avtalskraven lämnas över till arbetsgivarna enas facken inom industrin kring det ekonomiska utrymmet för löneökningar under kommande avtalsrörelse, det så kallade ”märket”.

Samarbetet Facken inom industrin

Vi samarbetar i avtalsrörelsen tillsammans med andra fackförbund som har medlemmar inom industrin och lägger fram gemensamma krav till arbetsgivarorganisationerna. Detta gör vi för att förstärka och samordna arbetet. Samarbetet heter Facken inom industrin.

Förbunden som ingår i samarbetet är Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Unionen, Livsmedelsarbetareförbundet och GS. De fem förbunden har ett gemensamt intresse att utveckla svensk industri och gör en samlad bedömning av vilket utrymme som finns för löneökningar och utvecklade arbetsvillkor. Samarbetet gäller även hur avtalsförhandlingar ska gå till, hur parterna skapar stabilitet och ordning under avtalsrörelsen, samordning av fackens agerande gentemot arbetsgivarorganisationerna inom industrin och att ta fram ekonomiska bedömningar inför en avtalsrörelse. Plattformen/avtalsförslaget, när det sedan är färdigt, kallas för Industriavtalet.

Dina förhandlare

Ombudsmännen och de förtroendevalda är dina förhandlare. På Sveriges Ingenjörer finns det ca  35 ombudsmän och tre förhandlingschefer som är dina förhandlare i avtalsrörelsen. Dessutom deltar närmre 100 av våra ca 5 000 förtroendevalda i förhandlingarna. Tillsammans jobbar förhandlarna och de förtroendevalda i delegationer.

Deras uppgift är att bevaka medlemmarnas intressen, men också att ta ett helhetsansvar för arbetsmarknadens intressen. Ekonomin i Sverige och världen bevakas och Sveriges konkurrenskraft samt tillväxtmöjligheter bedöms. Allt vägs samman och ligger sedan till grund för nya krav i kommande avtalsrörelser.

En viktig uppgift för oss är att bistå medlemmar i frågor gällande deras arbetsvillkor; det vill säga att tolka och använda kollektivavtalen. I det arbetet får vi inblick i hur avtalen tillämpas, vad som händer på arbetsmarknaden och hur den utvecklas.

Delegationer

Inför avtalsrörelsen utser förbundsstyrelsen delegationer. Delegationernas uppdrag är att fastställa förbundets avtalskrav inom avtalsområdet. När parterna utväxlat sina krav är det dags för avtalsförhandlingar.

Det arbetet handlar till stor del om att beskriva och argumentera för sina krav men också att förhandla och utreda konsekvenserna av olika förslag.

Till sin hjälp har förhandlingsdelegationerna ombudsmän och experter från Sveriges Ingenjörers kansli. Delegationernas uppdrag under förhandlingarna är att vara referensgrupp till förhandlingsledaren, anta eller förkasta avtalsförslag, besluta om förslag till förbundsstyrelsen om konfliktåtgärder samt senast en månad efter att avtal har träffats lämna en skriftlig rapport till förbundsstyrelsen.

Vad händer om förhandlingarna strandar?

Om man inte kommer överens om ett avtal kallas medlare från Medlingsinstitutet in för tjänstesektorn. För industriavtalet kallas en opartisk ordförande (OpO) in som medlare.

OpO

OpO står för Opartiska Ordföranden och utses av  industrins parter. OpO består av två till tio personer varav en är ordförande. OpO biträder parterna från det att en månad återstår till det befintliga avtalet löper ut. Deras främsta uppgift är att se till att parterna träffar ett avtal och att koordinera förbundsförhandlingarna. OpO kan be parterna utreda eller precisera en fråga men också komma med egna förslag på lösningar. De har också befogenhet att lägga slutgiltigt förslag till avtal (så kallad hemställan).

Vad är märket?

Förutom arbetsvillkoren i avtalsplattformen förhandlar Facken inom Industri också om det som vi kallar för ”märket”. Märket anger hur mycket exportindustrin maximalt kan öka lönerna utan att sätta den internationella konkurrenskraften ur spel.

När industrins parter satt ”märket” följer andra kollektivavtal efter eftersom det anger ramarna för vilket utrymme som finns för löneökningar. Industrins område förhandlas oftast först eftersom det agerar på en hårt konkurrensutsatt marknad.

Lokala förhandlingar

När de centrala avtalen är färdigförhandlade med motparten, fortsätter arbetet för respektive förbund att omsätta avtalen lokalt på din arbetsplats. Sveriges Ingenjörer har 87 kollektivavtal. Du kan se vilka här

Arbetet med avtalen pågår ständigt och är cykliskt. När en avtalsrörelse avslutas och kollektivavtalet påskrivet påbörjas nästa avtalsrörelse.