Arbetstid

Reglerna om arbetstid finns i arbetstidslagen. Det är dock möjligt att i kollektivavtal göra undantag från arbetstidslagen i dess helhet, under förutsättning att man inte avtalar om mindre förmånliga regler än vad som följer av EU:s arbetstidsdirektiv, den s k EG-spärren.

De flesta kollektivavtal har regler om arbetstider som på olika sätt avviker från arbetstidslagens regler. Har din arbetsplats kollektiv-avtal bör du därför i första hand ta reda på vad som gäller enligt det. 

Reglerna som beskrivs nedan är de som finns i arbetstidslagen. De gäller för dig som inte har något kollektivavtal på din arbetsplats.

Ordinarie arbetstid 

Ordinarie arbetstid är max 40 timmar per vecka. Om arbetsförhållandena kräver det får arbetstiden vara 40 timmar i veckan i genomsnitt under högst fyra veckor.

Jourtid 

Med jourtid menas tid då arbetstagaren står till förfogande på arbetsplatsen. Jourtiden får vara högst 48 timmar under fyra veckor, eller 50 timmar under en kalendermånad.

Beredskapstid

Hur mycket beredskapstid som en arbetstagare är skyldig att utföra finns inte reglerat i arbetstidslagen. Med beredskapstid menas tid då en arbetstagare får lämna arbetsplatsen men måste vara beredd att återinträda i arbete med relativt kort varsel. Beredskapstiden räknas inte som arbetstid. Om arbetstagaren måste återinträda i tjänst räknas givetvis den tiden som arbetstid.

Övertid

Med övertid avses arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid och jourtid. Övertidsarbete får vara högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar i en kalendermånad.

Enligt lagen får övertiden vara max 200 timmar per år, oavsett om du har övertidsersättning eller inte.

I vissa speciella fall, t ex om en natur- eller olyckshändelse inträffar, får så kallad nödfallsövertid tas ut. Då kan övertiden komma att överstiga 200 timmar per år.

Om arbetsplatsen saknar kollektivavtal är det viktigt att du och arbetsgivaren kommer överens om hur övertiden ska ersättas. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan i allmänhet reglerad där.

De flesta kollektivavtal innehåller regler som medför att man kan förhandla bort sin rätt till övertidsersättning. Tänk dock på att den anställde ofta förlorar på det, även om han/hon kompenseras med högre grundlön och extra semesterdagar. Vill du se om lönen verkligen kompenserar dig, gå till funktionen Beräkna värdet av din övertid.

Sammanlagd arbetstid

Den sammanlagda arbestiden under varje sjudagarsperiod får uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. 

Dygnsvila

Arbetstagare har rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. Undantag får göras vid situationer som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.

I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan fem ingå. Avvikelse får göras om arbetet av något särskilt skäl, t ex allmänhetens behov eller verksamhetens art, måste bedrivas under denna tid. Exempel: polisen, sjukvården och pappersmassaindustrin.

Veckovila

Arbetstagaren har rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Ledigheten bör så långt det är möjligt förläggas till helgen. Enligt arbetstidslagen räknas inte beredskapstid in i veckovilan.

Undantag från regeln om veckovila får göras vid situationer som arbetsgivaren inte har kunnat förutse, under förutsättning att arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.

Kollektivavtal - en genialisk idé

Kollektivavtalet reglerar dina arbetsvillkor i stort. Med kollektivavtal kommer allt med – arbetstid, arbetsmiljö, löneutfyllnad vid föräldraledighet och sjukdom, semester och semesterlön, övertid, kompetensutveckling och tjänstepension. Vi hyllar den lokala förhandlingen och träffar avtal som ger ingenjören möjlighet att själv påverka lön, anställningsvillkor och karriär.

Allt om ditt avtal

Allmänt om arbetsvillkor och vad som gäller för dig som arbetar på ett företag som inte har kollektivavtal

Med kollektivavtal ingår också