SvD, debatt - 2016-11-03

Vinsterna växer – och ska delas av alla

DEBATT Vi kräver 2,8 procent i löneökning. För lågt tycker många. Ett hot mot industrin tycker arbetsgivarna. Det är väl avvägt enligt vår bedömning, skriver Sveriges Ingenjörers Ulf Bengtsson och de andra ordförandena för Facken inom industrin i en slutreplik.

Industrins arbetsgivare hävdar att våra krav hotar industrin och är destruktiva. De menar att Riksbankens inflationsmål är farligt och att nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna är alldeles för höga. Därför har industrijobben minskat under de senaste 10 åren. Argumenten känns igen. Det är i sig inte så konstigt. Det är bara ett halvår sedan vi träffade ett nytt avtal senast. I många avseenden är situationen densamma. Här följer några av våra svar.

Inflationsmålet är det nominella ankaret för den ekonomiska politiken i Sverige. Att industrins parter inte skulle ta hänsyn till detta utan bedriva en lönebildning som går på tvärs med ett viktigt fundament för den ekonomiska politiken i Sverige vore direkt skadligt för industrin och hela den svenska ekonomin. Industrins arbetsgivare måste tänka om.

Tillsammans med industrins arbetsgivare bedriver vi ett omfattande arbete i syfte att stärka industrins konkurrenskraft. Det ökar löneutrymmet. Industrins arbetsgivare vill nu stärka industrins konkurrenskraft genom att sänka lönerna. Det vore ärligare att skriva att de vill att mer går till vinst. En sådan politik strider mot Industriavtalet. Industriavtalet syftar till att få kakan att växa men också att den ska delas mellan parterna. Industrins lönebetalningsförmåga ökar. Med 2,8 procent i löneökningar får vi vår del.

Svensk industris relativa arbetskraftskostnad stiger inte. År 2015 låg den på samma nivå som den gjort i genomsnitt under hela industriavtalsperioden. Tar man hänsyn till de senaste månadernas försvagning av kronan är nivån under den genomsnittliga.

Tappet i industrisysselsättningen kom främst under finanskrisen och berodde på en finansiell härdsmälta. Som Industrins ekonomiska råd visat beror det under senare år också på att industrinära tjänster växt kraftigt. Idag klassas även många anställda inom exempelvis Teknikindustrin som att de jobbar i tjänstesektorn.  

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs
Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs artikeln på svd.se

Senaste nyheterna

Får du mer eller mindre än 48 600 kr i lön?

2017-02-24

Medellönen för ingenjörer ligger på 48 600 kr i månaden. Det vet vi tack vare de drygt 70 000 ingenjörer som svarade på förra årets löneenkät. Stort tack till alla ni som bidragit.

Lågt avtalsbud från arbetsgivare i industrin

2017-02-23

Flera arbetsgivare inom industrin, bland andra Teknikarbetsgivarna, har i dag lämnat gemensamma bud till facken inom industrin. De föreslår löneökningar på 1,5 procent för ett år. För lågt, svarar Sveriges Ingenjörer.

Vi, Almega och Unionen överens om flexpension i tjänsteföretag

2017-02-22

Almega, Sveriges Ingenjörer och Unionen har idag tecknat avtal om flexpension i tjänsteföretag och samtidigt kommit överens om en rad andra avtalsändringar som träder i kraft den första november 2017. Därmed är en långvarig konfliktfråga om flexpension nu undanröjd.

Bra löner och villkor stärker den svenska konkurrenskraften

2017-02-20

Även om svensk konkurrenskraft i dag är god, riskerar svenska teknikföretag att tappa den bästa kompetensen om inte företagen ger bra villkor.

Elvägen gör att vi tror på Gävleborg som idéregion

2017-02-20

DEBATT Gävleborg har en stolt historia av industriframgångar. Mycket är tack vare insatser från ingenjörer. Fortfarande finns dock en stor potential att utveckla länet, skriver Sveriges Ingenjörers Karin Jakobsson och Peter Larsson.