SvD, debatt - 2016-11-03

Vinsterna växer – och ska delas av alla

DEBATT Vi kräver 2,8 procent i löneökning. För lågt tycker många. Ett hot mot industrin tycker arbetsgivarna. Det är väl avvägt enligt vår bedömning, skriver Sveriges Ingenjörers Ulf Bengtsson och de andra ordförandena för Facken inom industrin i en slutreplik.

Industrins arbetsgivare hävdar att våra krav hotar industrin och är destruktiva. De menar att Riksbankens inflationsmål är farligt och att nivån på de svenska arbetskraftskostnaderna är alldeles för höga. Därför har industrijobben minskat under de senaste 10 åren. Argumenten känns igen. Det är i sig inte så konstigt. Det är bara ett halvår sedan vi träffade ett nytt avtal senast. I många avseenden är situationen densamma. Här följer några av våra svar.

Inflationsmålet är det nominella ankaret för den ekonomiska politiken i Sverige. Att industrins parter inte skulle ta hänsyn till detta utan bedriva en lönebildning som går på tvärs med ett viktigt fundament för den ekonomiska politiken i Sverige vore direkt skadligt för industrin och hela den svenska ekonomin. Industrins arbetsgivare måste tänka om.

Tillsammans med industrins arbetsgivare bedriver vi ett omfattande arbete i syfte att stärka industrins konkurrenskraft. Det ökar löneutrymmet. Industrins arbetsgivare vill nu stärka industrins konkurrenskraft genom att sänka lönerna. Det vore ärligare att skriva att de vill att mer går till vinst. En sådan politik strider mot Industriavtalet. Industriavtalet syftar till att få kakan att växa men också att den ska delas mellan parterna. Industrins lönebetalningsförmåga ökar. Med 2,8 procent i löneökningar får vi vår del.

Svensk industris relativa arbetskraftskostnad stiger inte. År 2015 låg den på samma nivå som den gjort i genomsnitt under hela industriavtalsperioden. Tar man hänsyn till de senaste månadernas försvagning av kronan är nivån under den genomsnittliga.

Tappet i industrisysselsättningen kom främst under finanskrisen och berodde på en finansiell härdsmälta. Som Industrins ekonomiska råd visat beror det under senare år också på att industrinära tjänster växt kraftigt. Idag klassas även många anställda inom exempelvis Teknikindustrin som att de jobbar i tjänstesektorn.  

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS
Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall
Hans-Olof Nilsson, förbundsordförande Livs
Ulf Bengtsson, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer
Martin Linder, förbundsordförande Unionen

Läs artikeln på svd.se

Senaste nyheterna

Principöverenskommelse om flexpension förankrad

2017-01-18

Principöverenskommelsen mellan Sveriges Ingenjörer, Unionen och Almega, där en lösning för flexpension i tjänsteföretag ingår, är nu förankrad inom organisationerna.

Sveriges Ingenjörers årskrönika 2016

2017-01-09

Se årskrönikan om vårt arbete med integration, flexpension och att lyfta ingenjörernas idéer för framtiden.

Psykisk ohälsa allt vanligare i Skåne

2016-12-24

DEBATT Genom ökade satsningar på medicinsk forskning och dess tillämpning kan vi fortsätta att utveckla nya och bättre sätt att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Det skriver bl a Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Avtalskrav för reallöneökningar och utbyggd flexpension

2016-12-21

IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen har i dag överlämnat sina avtalskrav till Teknikarbetsgivarna.

Nyheter i lagstiftningen 2017

2016-12-20

Från årsskiftet sker förändringar i diskrimineringslagen och ny lag om skydd för ”visselblåsare” träder i kraft.