Dagens Samhälle, debatt - 2016-08-31

Tekniskt basår hotas av bristande finansiering

DEBATT. Samtidigt som näringslivet letar med ljus och lykta efter fler ingenjörer och tekniker hotas nu utbildningen Tekniskt basår av nedläggning. För att säkra framtiden bör regeringen snarast lösa finansieringen, skriver Sveriges Ingenjörers Peter Larsson och Teknikföretagens Amelie von Zweibergk.

I dagarna börjar ungefär 3 500 personer på utbildningen tekniskt basår. Det är en gymnasial utbildning i högskolemiljö som låter studenter läsa in den behörighet som krävs för att senare kunna läsa en ingenjörsutbildning.

Tekniskt basår breddar universitetens rekrytering och höjer kvaliteten på svenska ingenjörer. 

Trots fördelarna hotas utbildningen nu på många håll av nedläggning. Det förberedande programmet lever på lånad tid, med en gammal förordning och en osäker ekonomi. För att säkra utbildningens framtid måste regeringen se över och lösa det snarast. Tiden är knapp, lärosätena har redan idag svårt att motivera varför de ska prioritera den här utbildningen före ”riktiga” kurser och program.

Problemet är att den särskilda finansieringen för tekniskt basår sedan länge är borta. Det finns inga öronmärkta pengar för utbildningen och inga övriga garantier för att det tekniska basåret ska ges i framtiden. Universiteten tvingas i dag minska det ordinarie utbudet av program och kurser för att få plats med tekniskt basår.

Universitet och högskolor behöver emellertid en bra plattform för att även i framtiden kunna erbjuda tekniskt basår. Med tydliga direktiv för huvudmannafrågan, finansiering och kvalitetsuppfyllelse kan tekniskt basår även fortsättningsvis vara en väg in i akademin för alla, oavsett bakgrund, ålder och ursprung.

Det har snart gått 25 år sedan det tekniska basåret infördes. Då finansierades utbildningen med särskilda statliga pengar för att öka söktrycket till de tekniska och naturvetenskapliga utbildningar som gapade tomma, för att i förlängningen förse arbetsmarknaden med eftertraktade ingenjörer.

Basåret är än idag en möjlighet för studenter att läsa in den behörighet som krävs för att kunna läsa ingenjörsprogrammen. Det handlar framförallt om kvinnliga sökande och studenter som får en möjlighet att välja om efter en gymnasieutbildning som saknat naturvetenskapliga kurser. Bland studenterna finns dessutom elever som kommer från hem med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning, och då blir det tekniska basåret en möjlighet att vänja sig vid den akademiska miljön och känna sig trygga i den samtidigt som de läser in den kompetens de saknar.

Tack vare tekniskt basår får alltså universitet och högskolor tillgång till studenter som annars inte hade sökt tekniska utbildningar och bidrar till stor samhällsnytta. Många teknikföretag i Sverige vill dessutom bredda sin rekrytering. Vi tror att tekniskt basår tydligare kan utnyttjas för att möta efterfrågan från företagen men då måste det vara ett tydligt mål från statligt håll.

Amelie von Zweibergk, chef Industriell utveckling Teknikföretagen
Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på dagenssamhalle.se

 

Senaste nyheterna

Får du mer eller mindre än 48 600 kr i lön?

2017-02-24

Medellönen för ingenjörer ligger på 48 600 kr i månaden. Det vet vi tack vare de drygt 70 000 ingenjörer som svarade på förra årets löneenkät. Stort tack till alla ni som bidragit.

Lågt avtalsbud från arbetsgivare i industrin

2017-02-23

Flera arbetsgivare inom industrin, bland andra Teknikarbetsgivarna, har i dag lämnat gemensamma bud till facken inom industrin. De föreslår löneökningar på 1,5 procent för ett år. För lågt, svarar Sveriges Ingenjörer.

Vi, Almega och Unionen överens om flexpension i tjänsteföretag

2017-02-22

Almega, Sveriges Ingenjörer och Unionen har idag tecknat avtal om flexpension i tjänsteföretag och samtidigt kommit överens om en rad andra avtalsändringar som träder i kraft den första november 2017. Därmed är en långvarig konfliktfråga om flexpension nu undanröjd.

Bra löner och villkor stärker den svenska konkurrenskraften

2017-02-20

Även om svensk konkurrenskraft i dag är god, riskerar svenska teknikföretag att tappa den bästa kompetensen om inte företagen ger bra villkor.

Elvägen gör att vi tror på Gävleborg som idéregion

2017-02-20

DEBATT Gävleborg har en stolt historia av industriframgångar. Mycket är tack vare insatser från ingenjörer. Fortfarande finns dock en stor potential att utveckla länet, skriver Sveriges Ingenjörers Karin Jakobsson och Peter Larsson.