Curie, debatt - 2016-08-25

Slopa meriteringsanställningen

DEBATT Blanda inte ihop karriärväg och anställningsformer på högskolan, skriver Sveriges Ingenjörers vice ordförande Måns Östring och högskoleutredare Josefin Utas, som hellre vill se fler tillsvidareanställningar än en ny sorts meriteringsanställning.

Att göra om meriteringsanställningarna är i bästa fall en blygsam förbättring, men mer troligt ett illa dolt status quo.

I forskarkarriärutredningen (Trygghet och attraktivitet – en forskarkarriär för framtiden) som presenterades i våras framförs inställningen att universitet och högskolor konkurrerar med andra arbetsplatser om de bästa akademikerna och att det därför är viktigt med attraktiva arbetsvillkor inom universitetsvärlden. Andelen visstidsanställningar inom högskolan behöver därför minskas. Så långt instämmer Sveriges Ingenjörer.

Huvudförslaget för att uppnå detta är att den meriteringsanställning som finns i högskoleförordningen ska förändras så att den blir en ny sorts tidsbegränsad anställningsform som kallas biträdande lektor. Detta menar vi är som att måla tigerränder på en katt.

Anställningen som biträdande lektor föreslås vara på 4-6 år och i slutet ge rätt till prövning för en tillsvidareanställning efter uppställda kriterier. Spontant ser förslaget ut bra, men det är inte mycket till förbättring.

Om alla som ansöker om och får dessa tjänster beräknas vara så kompetenta att de kan klara prövningen på slutet, varför ges dessa då inte en tillsvidareanställning redan från början? Alternativt, om en lägre andel personer förväntas klara kraven och få en tillsvidareanställning i slutet av meriteringsanställningen blir denna bara en i raden bland övriga visstidsanställningar. Då fortsätter alltså läget som idag.

Att forskningsresurser knyts till anställningen som biträdande lektor anses tala för denna. Men det finns inget som säger att dessa resurser inte kan knytas till vilken annan typ av anställning som helst, om lärosätet nu vill göra det. Denna sorts anställning i en förordning är alltså inte nödvändig av den anledningen.

Det finns en osund koppling mellan personlig utveckling och anställningsform inom universitetsvärlden; en koppling som måste brytas. Alla vill se förutsägbara och tydliga karriärvägar för forskare och lärare på högskolan. Men dessa är inte på något vis avhängiga av hur anställningsformerna ser ut. Det är två olika saker.

Sveriges Ingenjörers åsikt är att den särskilda meriteringsanställningen i högskoleförordningen ska tas bort. Anställningsformerna är något som ska förhandlas mellan arbetsmarknadens parter, så som på andra arbetsplatser. Så fungerar den svenska modellen, vilken borde tillämpas även inom universitet och högskolor.

Istället för att skapa extra lagstiftning för Sveriges lärosäten måste lärosätena ges och ta sitt arbetsgivaransvar. Universitet och högskolor är förstås inte företag och kan inte göra exakt som dem. De måste hitta sina egna hållbara sätt att ta hand om sin personal och hantera sin kompetensförsörjning.

Nästan var tredje person, 31 procent, bland forskande och undervisande personal på universitet och högskolor är visstidsanställd (SCB och UKÄ 2014, doktoranderna borträknade). Det kan jämföras med att hela 97 procent av ingenjörerna som arbetar utanför universitetsvärlden har en tillsvidareanställning (Sveriges Ingenjörs löneenkät 2015). Många kompetenta ingenjörer ratar därför universitet och högskolor. Så kan vi inte ha det.

Visstidsanställningar behövs även inom högskolan. Men de ska användas när så är befogat. Till exempel för kortare samverkansprojekt mellan näringsliv och högskola.

Visstidsanställningar ska inte användas som en genväg för att slippa göra grundliga och rättvisa rekryteringar, eller för att slippa planera långsiktigt. Olika visstidsanställningar ska inte heller staplas på varandra för en och samma person.

Universitet och högskolor ska vara attraktiva arbetsplatser. Då spelar anställningsformerna en stor roll. Sveriges Ingenjörer anser att normen ska vara att man även där ska göra karriär på en tillsvidareanställning.

Måns Östring, vice ordförande Sveriges Ingenjörer
Josefin Utas, högskoleutredare Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på tidningencurie.se 

Senaste nyheterna

Sveriges Innovationsriksdag

2017-04-24

Den 25 och 26 april samlas aktörer som jobbar med innovationsstöd för att diskutera hur vi skapar sysselsättning, smartare städer och stärker Sveriges konkurrenskraft.

Nu marscherar vi mot faktaresistens och falska nyheter

2017-04-22

DEBATT I dag går hundratusentals människor i mer än 500 städer runt om i världen ut på gatorna för att visa sitt stöd för vetenskapen i manifestationen March for Science. Vi har ett ansvar att se till att faktabaserad kunskap ligger till grund för utvecklingen av vårt samhälle, skriver Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand med flera företrädare för bland annat vetenskapliga organisationer, företag och universitet.

Ny modell får småföretag att växa

2017-04-21

Hur kan småföretag växa och utvecklas för att skapa nya jobb? Ett effektivt sätt är att anställa en ingenjör. Det visar pilotprojektet ”Den första ingenjören” som efter två år nu fortsätter i Jönköpings-regionen. Projektet har bland annat resulterat i en ny arbetsmodell som också ska spridas över hela landet.

Mindre incitament och mer krångel

2017-04-20

De föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna riskerar att hämma drivkraften hos många ingenjörer att starta och driva eget företag, menar Sveriges Ingenjörer i sitt remissvar till regeringen.

Leda innovation – nya möjligheter för FoU-chefer

2017-04-20

Höstens utbildningsprogram "Leda innovation", för den som ingenjör och chef med ansvar för innovation eller affärsutveckling, är redan fulltecknat. Men nu är det möjligt att göra intresseanmälan till nya utbildningstillfällen.