Göteborgs-Posten, debatt - 2016-07-01

Korta kontrakt avskräcker forskare

DEBATT Om universitet och högskolor ska kunna locka till sig forskare måste de inse att de konkurrerar om toppersonal, som de mest attraktiva arbetsgivarna också vill knyta till sig. Fasta anställningar är avgörande och här är Chalmers bland de sämsta i klassen, skriver Sveriges Ingenjörers Peter Larsson och Josefin Utas.

I höst ska regeringen lägga fram en ny proposition för forskning, innovation och högre utbildning. Men redan nu, i remissvaren till forskarkarriärutredningen, läggs anställningsformerna under lupp.

För ingenjörer är fast anställning det som rankas högst när det gäller vad en arbetsgivare kan erbjuda (Ingenjörsbarometern 2015). Sett ur det perspektivet ligger universitet och högskolor som arbetsplatser illa till på grund av sin höga andel visstidsanställningar.

Nästan var tredje person, 31 procent, bland forskande och undervisande personal på universitet och högskolor är visstidsanställd (SCB och UKÄ, 2014, doktoranderna borträknade). Av de ingenjörer som arbetar utanför har hela 97 procent en fast anställning (Sveriges Ingenjörs löneenkät 2015).

Andelen visstidsanställda varierar med lärosäte. Chalmers i Göteborg är bland de sämsta i klassen. Där är 40 procent visstidsanställda.  

Inom universitetsvärlden finns en gammal syn att det ”ska” se ut här. Sveriges Ingenjörer menar att det bara beror på en ovilja att utvecklas och att anpassa sig till nya förutsättningar.

Universitetsvärldens koppling mellan personlig utveckling och anställningsform måste brytas.

För en akademisk karriär ska forskare och lärare meritera sig. Det finns dock inget som säger att meritering och prövning inte kan ske inom ramarna för en fast tjänst, vilket är det som Sveriges Ingenjörer anser bör vara normen för dem som gör karriär inom universitet och högskolor. På en fast tjänst skaffar man ny kunskap, nya erfarenheter och utvecklas. Man presterar, får ökat ansvar och nya karriärmöjligheter. Så är det på övriga arbetsplatser, utanför universitetsvärlden.

Lärosätena måste sluta skylla ifrån sig och ta sitt ansvar. I det innefattas att ha en plan för sin kompetensförsörjning och en genomtänkt personalpolitik. Breda utlysningar av tjänsterna måste göras, inte bara internt. Med fasta anställningar blir incitamenten större för lärosätet att ta väl hand om och stötta utvecklingen hos sin personal.

De många visstidsanställningarna inom universitetsvärlden avskräcker många kompetenta och forskningsinriktade ingenjörer från att arbeta där.

För en livskraftig teknikutveckling och industri i Sverige behöver anställningsformerna på universitet och högskolor närma sig dem som finns utanför högskolan. Fasta anställningar är avgörande för att göra akademin till en attraktiv arbetsplats.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Josefin Utas, högskoleutredare Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på gp.se

Senaste nyheterna

Får du mer eller mindre än 48 600 kr i lön?

2017-02-24

Medellönen för ingenjörer ligger på 48 600 kr i månaden. Det vet vi tack vare de drygt 70 000 ingenjörer som svarade på förra årets löneenkät. Stort tack till alla ni som bidragit.

Lågt avtalsbud från arbetsgivare i industrin

2017-02-23

Flera arbetsgivare inom industrin, bland andra Teknikarbetsgivarna, har i dag lämnat gemensamma bud till facken inom industrin. De föreslår löneökningar på 1,5 procent för ett år. För lågt, svarar Sveriges Ingenjörer.

Vi, Almega och Unionen överens om flexpension i tjänsteföretag

2017-02-22

Almega, Sveriges Ingenjörer och Unionen har idag tecknat avtal om flexpension i tjänsteföretag och samtidigt kommit överens om en rad andra avtalsändringar som träder i kraft den första november 2017. Därmed är en långvarig konfliktfråga om flexpension nu undanröjd.

Bra löner och villkor stärker den svenska konkurrenskraften

2017-02-20

Även om svensk konkurrenskraft i dag är god, riskerar svenska teknikföretag att tappa den bästa kompetensen om inte företagen ger bra villkor.

Elvägen gör att vi tror på Gävleborg som idéregion

2017-02-20

DEBATT Gävleborg har en stolt historia av industriframgångar. Mycket är tack vare insatser från ingenjörer. Fortfarande finns dock en stor potential att utveckla länet, skriver Sveriges Ingenjörers Karin Jakobsson och Peter Larsson.