Ny Teknik, debatt - 2016-11-14

Högskolan sämsta arbetsplatsen för ingenjörer

DEBATT. Ingenjörer väljer bort att arbeta på högskolan, vilket drabbar svensk forskning och i slutänden vårt välstånd. För att kunna konkurrera om de bästa forskarna behövs bättre arbetsvillkor, skriver Sveriges Ingenjörer.

I november väntas en ny proposition för forskning, innovation och högre utbildning läggas fram av regeringen. Det är en viktig produkt för Sveriges framtid och det finns mycket förändring att göra.

Sveriges Ingenjörers rapport ”Högskolans attraktivitet som arbetsplats” visar dessvärre att högskolor och universitet ligger sämre till än övriga arbetsplatser för ingenjörer när det gäller samtliga studerade parametrar; arbetsmiljö, lön och anställningsformer. Samtidigt arbetar högskoleanställda ingenjörer betydligt mer övertid än ingenjörer inom andra arbetsmarknadssektorer.

Universitet och högskolor är viktiga motorer i utvecklingen av hela samhället. Högskoleanställda ingenjörer utför viktiga samhällsuppdrag genom att såväl ta fram ny teknisk kunskap som att skapa bästa möjliga ingenjörsutbildning som ger nya kunniga ingenjörer.

Digitalisering och automatisering förändrar arbetsmarknaden snabbt. Utan en välutbildad befolkning hamnar Sverige på efterkälken, vilket i slutändan kommer att påverka landets välstånd negativt. Omställningen i sig handlar dessutom om teknik, vilket betyder att landets position på detta område kommer att spela stor roll för hur vi klarar denna omställning i olika delar av samhället.

Största skillnaden mellan högskolesektorn och andra sektorer på arbetsmarknaden är de många visstidsanställningar som finns inom högskolesektorn. Bland forskande och undervisande personal inom teknikområdet där är nästan var tredje (32 procent, UKÄ 2015) visstidsanställd. För ingenjörer verksamma utanför högskolesektorn är motsvarande andel endast 3 procent (Sveriges Ingenjörers löneenkät, 2016).

Det här är ett alarmerande faktum med tanke på att fast anställning är det som ingenjörer värderar högst av vad en arbetsgivare kan erbjuda (Ingenjörsbarometern, Sveriges Ingenjörer 2016).

Högskolorna är viktiga för samhällsutvecklingen, men ingenjörerna får bättre erbjudanden hos nästan alla andra arbetsgivare. Skillnaden mellan arbetsmarknadssektorerna skapar en utsortering av ingenjörer utifrån ”kall”. De som har viljan och orken att acceptera dåliga arbetsvillkor stannar inom högskolan. Så får det inte vara, anser vi.

Ska forskningen på högskolorna kunna hålla hög klass, måste de kunna konkurrera om och behålla de bästa forskarna både nationellt och internationellt. Då behövs bra arbetsvillkor och förutsättningar på universitet och högskolor.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Josefin Utas, forskningsutredare Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på nyteknik.se

Senaste nyheterna

Får du mer eller mindre än 48 600 kr i lön?

2017-02-24

Medellönen för ingenjörer ligger på 48 600 kr i månaden. Det vet vi tack vare de drygt 70 000 ingenjörer som svarade på förra årets löneenkät. Stort tack till alla ni som bidragit.

Lågt avtalsbud från arbetsgivare i industrin

2017-02-23

Flera arbetsgivare inom industrin, bland andra Teknikarbetsgivarna, har i dag lämnat gemensamma bud till facken inom industrin. De föreslår löneökningar på 1,5 procent för ett år. För lågt, svarar Sveriges Ingenjörer.

Vi, Almega och Unionen överens om flexpension i tjänsteföretag

2017-02-22

Almega, Sveriges Ingenjörer och Unionen har idag tecknat avtal om flexpension i tjänsteföretag och samtidigt kommit överens om en rad andra avtalsändringar som träder i kraft den första november 2017. Därmed är en långvarig konfliktfråga om flexpension nu undanröjd.

Bra löner och villkor stärker den svenska konkurrenskraften

2017-02-20

Även om svensk konkurrenskraft i dag är god, riskerar svenska teknikföretag att tappa den bästa kompetensen om inte företagen ger bra villkor.

Elvägen gör att vi tror på Gävleborg som idéregion

2017-02-20

DEBATT Gävleborg har en stolt historia av industriframgångar. Mycket är tack vare insatser från ingenjörer. Fortfarande finns dock en stor potential att utveckla länet, skriver Sveriges Ingenjörers Karin Jakobsson och Peter Larsson.