Ny Teknik, debatt - 2016-11-14

Högskolan sämsta arbetsplatsen för ingenjörer

DEBATT. Ingenjörer väljer bort att arbeta på högskolan, vilket drabbar svensk forskning och i slutänden vårt välstånd. För att kunna konkurrera om de bästa forskarna behövs bättre arbetsvillkor, skriver Sveriges Ingenjörer.

I november väntas en ny proposition för forskning, innovation och högre utbildning läggas fram av regeringen. Det är en viktig produkt för Sveriges framtid och det finns mycket förändring att göra.

Sveriges Ingenjörers rapport ”Högskolans attraktivitet som arbetsplats” visar dessvärre att högskolor och universitet ligger sämre till än övriga arbetsplatser för ingenjörer när det gäller samtliga studerade parametrar; arbetsmiljö, lön och anställningsformer. Samtidigt arbetar högskoleanställda ingenjörer betydligt mer övertid än ingenjörer inom andra arbetsmarknadssektorer.

Universitet och högskolor är viktiga motorer i utvecklingen av hela samhället. Högskoleanställda ingenjörer utför viktiga samhällsuppdrag genom att såväl ta fram ny teknisk kunskap som att skapa bästa möjliga ingenjörsutbildning som ger nya kunniga ingenjörer.

Digitalisering och automatisering förändrar arbetsmarknaden snabbt. Utan en välutbildad befolkning hamnar Sverige på efterkälken, vilket i slutändan kommer att påverka landets välstånd negativt. Omställningen i sig handlar dessutom om teknik, vilket betyder att landets position på detta område kommer att spela stor roll för hur vi klarar denna omställning i olika delar av samhället.

Största skillnaden mellan högskolesektorn och andra sektorer på arbetsmarknaden är de många visstidsanställningar som finns inom högskolesektorn. Bland forskande och undervisande personal inom teknikområdet där är nästan var tredje (32 procent, UKÄ 2015) visstidsanställd. För ingenjörer verksamma utanför högskolesektorn är motsvarande andel endast 3 procent (Sveriges Ingenjörers löneenkät, 2016).

Det här är ett alarmerande faktum med tanke på att fast anställning är det som ingenjörer värderar högst av vad en arbetsgivare kan erbjuda (Ingenjörsbarometern, Sveriges Ingenjörer 2016).

Högskolorna är viktiga för samhällsutvecklingen, men ingenjörerna får bättre erbjudanden hos nästan alla andra arbetsgivare. Skillnaden mellan arbetsmarknadssektorerna skapar en utsortering av ingenjörer utifrån ”kall”. De som har viljan och orken att acceptera dåliga arbetsvillkor stannar inom högskolan. Så får det inte vara, anser vi.

Ska forskningen på högskolorna kunna hålla hög klass, måste de kunna konkurrera om och behålla de bästa forskarna både nationellt och internationellt. Då behövs bra arbetsvillkor och förutsättningar på universitet och högskolor.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer
Josefin Utas, forskningsutredare Sveriges Ingenjörer

Läs artikeln på nyteknik.se

Senaste nyheterna

Principöverenskommelse om flexpension förankrad

2017-01-18

Principöverenskommelsen mellan Sveriges Ingenjörer, Unionen och Almega, där en lösning för flexpension i tjänsteföretag ingår, är nu förankrad inom organisationerna.

Sveriges Ingenjörers årskrönika 2016

2017-01-09

Se årskrönikan om vårt arbete med integration, flexpension och att lyfta ingenjörernas idéer för framtiden.

Psykisk ohälsa allt vanligare i Skåne

2016-12-24

DEBATT Genom ökade satsningar på medicinsk forskning och dess tillämpning kan vi fortsätta att utveckla nya och bättre sätt att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Det skriver bl a Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand.

Avtalskrav för reallöneökningar och utbyggd flexpension

2016-12-21

IF Metall, Sveriges Ingenjörer och Unionen har i dag överlämnat sina avtalskrav till Teknikarbetsgivarna.

Nyheter i lagstiftningen 2017

2016-12-20

Från årsskiftet sker förändringar i diskrimineringslagen och ny lag om skydd för ”visselblåsare” träder i kraft.